Familjens ekonomi när du var tio syns i hjärtat 50 år senare

43 procent högre odds

När forskarna tog hänsyn till bland annat ålder och kön var oddsen för måttlig till uttalad åderförkalkning 43 procent högre i gruppen som vuxit upp med de lägsta familjeinkomsterna. Därefter justerades resultaten även för levnadsvanor, socioekonomiska förhållanden i vuxen ålder och etablerade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Sambandet försvagades, men försvann inte. Oddsen var fortfarande 31 procent högre.

Det är viktigt att skilja mellan odds och risk. Resultatet betyder inte att 31 procent fler personer i den ekonomiskt utsatta gruppen nödvändigtvis hade åderförkalkning.

Forskarna har jämfört oddsen mellan grupperna med statistiska metoder. Studien visar ett samband, men kan inte slå fast att låg familjeinkomst i sig orsakar åderförkalkning.

Uppväxten kan påverka hälsan långt senare

Per Svensson, docent vid Karolinska institutet, är en av forskarna bakom studien.

”Våra resultat visar att socioekonomiska förhållanden tidigt i livet har betydelse för hjärt-kärlhälsan flera decennier senare”, säger han i universitetets presentation av resultaten.

Forskarna vet ännu inte exakt varför sambandet finns. En möjlig förklaring är att flera riskfaktorer byggs upp under lång tid. Övervikt under barndomen kan vara en sådan faktor. Det finns också forskning som pekar mot att ekonomisk utsatthet tidigt i livet kan påverka biologiska processer kopplade till stress och inflammation.

Men vilken betydelse dessa mekanismer har behöver undersökas vidare.

Åderförkalkning utvecklas under lång tid

Åderförkalkning innebär att fett och andra ämnen ansamlas i blodkärlens väggar. När förändringarna uppstår i hjärtats kranskärl kan blodflödet försämras. I förlängningen kan sjukdomen bidra till kärlkramp och hjärtinfarkt.

Den nya studien är särskilt intressant eftersom forskarna inte enbart har frågat deltagarna om deras uppväxt. De har använt historiska inkomstuppgifter och jämfört dem med faktiska undersökningar av kranskärlen.

Forskarna har därmed kunnat studera ett samband över flera decennier, även om det fortfarande finns faktorer som inte kan fångas fullt ut i analysen.

Levnadsvanorna spelar fortfarande roll

Resultaten betyder inte att hjärtats hälsa är bestämd redan under barndomen. Blodtryck, blodfetter, rökning, fysisk aktivitet och diabetes är fortfarande viktiga faktorer vid bedömningen av risken för hjärt-kärlsjukdom. Det framgår också av 1177 information om åderförfettning, där både ärftlighet och påverkbara riskfaktorer beskrivs.

Studien från Karolinska institutet visar däremot att dagens levnadsvanor inte förklarar hela skillnaden mellan grupperna.

Även efter att forskarna tagit hänsyn till flera välkända riskfaktorer fanns sambandet mellan barndomens familjeinkomst och åderförkalkning kvar.

Läs mer: Var femte människa lever med dold risk för hjärt-kärlsjukdom – E55