Forskare: Det har blivit orimligt dyrt

Spannmålspriserna rusar, och stora delar av världen får svårt att köpa mat. Men prisökningarna är större än vad som egentligen motiveras av kriget i Ukraina, enligt forskare.

Torbjörn Jansson, docent i nationalekonomi vid Agrifood Economics Centre vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har tillsammans med kollegor undersökt hur produktionsbortfallet orsakat av kriget i Ukraina påverkar matpriserna globalt.

– Ukraina producerar jättemycket spannmål, framför allt solrosfrön. Men Ukrainas produktion är inte en så stor del av världens produktion, säger han.

För till exempel vete, majs och korn står Ukraina för två–tre procent av världsproduktionen. När det gäller solrosolja 26 procent.

Stor exportör

Ukraina exporterar dock en stor del av sina skördar. Sedan 2010 har exporten av ukrainskt spannmål ökat rejält, berättar han, och på den globala exportmarknaden är andelarna högre.

Men, trots detta, så motiverar inte bortfallet efter den ryska invasionen i Ukraina de prisökningar som vi sett, förklarar Torbjörn Jansson.

Priserna på spannmål steg väldigt mycket direkt vid krigsutbrottet. Vete, som handlas på spannmålsbörsen Matif i Paris, steg till exempel med 35 procent mellan den 1 februari och den 5 april i år. Här i Sverige var prisstegringen 30 procent på vetet under samma tid. Nu har dock priserna fallit tillbaka något.

– Vi blev så förvånade när kriget startade och priserna steg så mycket. Två–tre procent av världens produktion, och bara en del av det går förlorad, ska priserna stiga så?

Han och kollegorna bestämde sig för att undersöka hur prismekanismerna fungerade för spannmål under kriget.

Deras slutsats är att reaktionen på kriget, och bortfallet av mat i världen som det innebär, är orimligt stark.

– Man borde väntat sig en prisökning på kanske tio procent, inte mer.

Ukrainas del av världsproduktionen, och av export av spannmål, är inte större än så.

– Man frågar sig varför priserna steg så mycket, och svaret är att vi inte vet det. Att produktionen minskar är inte förklaring nog.

Priserna steg mycket redan före kriget, och då var förklaringen flaskhalsar, dyrare bränsle och dyrare gödningsmedel, förklarar han. Kriget kom ovanpå, och då handlar det mer om förväntningar och rädsla, är forskarnas tolkning.

– Det är ett slags försäkringsbeteende. Fodertillverkare och bryggerier, till exempel, som köper mycket spannmål, ville försäkra sig om tillgången.

Det kan vara fråga om ren spekulation också, tror han. Spannmål köps och säljs på kontrakt på spannmålsbörsen, ofta långt innan skördarna är bärgade. Precis som med andra värdepapper så ökar priset om fler vill köpa. Då kan det vara attraktivt att placera pengar i spannmålspapper.