Hushållen som tjänat mest på regeringens politik

Skatten har sänkts, men skenande kostnader gör att det ändå inte märks i plånboken.

När regeringens satsningar på hushållen de senaste åren slås ihop finns både vinnare och förlorare – och orosmoln som tornar upp sig.

”Många har det fortsatt tufft”, säger Madelén Falkenhäll på Swedbank.

När mandatperiodens budgetar summeras är det de tre jobbskatteavdragen som har bidragit mest till hushållens plånböcker, enligt Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank.

”Det är den stora förändringen för vanliga lönehushåll”, säger hon.

Enligt hennes uträkningar har en sjuksköterska fått 2 700 kronor mer i plånboken sedan 2022 (inklusive löneökningar) medan en privat tjänsteman fått ungefär 8 000 kronor mer per månad.

Läs även: Var tredje svensk shoppar bort stressen – så slår det mot ekonomin – E55

Kommer ikapp

Att jobbskatteavdraget har gett mest i kronor till dem med högst inkomster beror enligt Falkenhäll bland annat på att brytpunkten för statlig inkomstskatt har räknats upp, och att avtrappningen i jobbskatteavdraget för högre inkomster har tagits bort.

Men samtidigt som inkomstskatten har sänkts har ökade kostnader ätit upp mycket av effekten. Särskilt under 2022 och 2023, med höga mat- och energipriser och bostadskostnader.

Det är först nu som hushållen, enligt Swedbank, börjar komma i kapp. Den som äger sin bostad och har bolån har börjat känna en lättnad, även om det nu återigen finns en osäkerhet kring räntorna framåt.

Även den sänkta matprismomsen väntas ge en effekt i plånboken.

”Men många har det fortsatt tufft ekonomiskt”, säger Falkenhäll och nämner att till exempel hyreshöjningarna fortsatt är höga.

Enligt Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, har en typisk Medelsvensson nu samma köpkraft som 2021, innan inflationen och räntorna började sticka iväg.

”Vi har återgått till ruta ett, men man kan också vända på det och säga att vi har tappat fyra år i köpkraft”, säger han.