Irankriget fyller Putins krigskassa: ”Vinstlott”

Rysslands president Vladimir Putin skålar i samband med en prisceremoni i Kreml i november 2025. Foto: Maxim Shipenkov/pool via AP/TT

TT Nyheter

Uppdaterad: 10 mars 2026Publicerad: 10 mars 2026

Rysslands oljeberoende krigskassa har sinat länge, sargad av sanktioner och ett lågt pris på råolja. Nu har Irankriget kastat den globala oljemarknaden på ända, med blockerade sjövägar, pausade leveranser från oljejättarna i Mellanöstern och chockhöjda priser till följd.

ANNONS

Oljepriserna rusar, Hormuzsundet skärs av och USA bränner av luftvärnsrobotar i en rasande takt.

En spelare har mycket att vinna på kriget i Iran. I stormens öga lutar sig Ryssland tillbaka och plockar lågt hängande frukt.

”När (Washington) DC startade det här kriget log Putin i Kreml”, sade Ukrainas tidigare försvarsminister Oleksij Reznikov till The Guardian i helgen.

I vakuumet står Ryssland – som trots sin nära allians med Iran inte erbjudit Teheran annat än kondoleanser och fördömanden – redo att skörda.

Kassan fylls på

I fredags hävdade Kremls talesperson Dmitrij Peskov att kriget fått efterfrågan på rysk energi att öka väsentligt. Moskva förblir en pålitlig olje- och gaskälla, bedyrade han.

”På den ekonomiska sidan är kriget helt klart en vinstlott för Ryssland”, konstaterar Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan, och tillägger:

”Särskilt i det här läget, när de faktiskt hade rätt begränsade resurser att fortsätta bedriva kriget i Ukraina på den nivå de gjort hittills.”

ANNONS

Oljeexporten är Rysslands absolut viktigaste inkomstkälla, betonar Becker. De tidigare låga oljepriserna pressade Moskva hårt, vilket bland annat tog sig uttryck i ryska skattehöjningar.

Nu ökar priserna samtidigt som oljeproducenterna Iran och Venezuela till stora delar är ute ur leken, vilket antas få storkunden Kina att köpa alltmer ryskt. I förra veckan meddelade dessutom USA:s finansminister en månadslång sanktionslättnad för att låta indiska raffinaderier köpa rysk olja.

”Nu slipper Ryssland hårdare prioriteringar i sin egen budget och får i stället kassan påfylld av högre oljepriser”, säger Becker.

Läs även: Pensionsmyndigheten stoppar felaktiga utbetalningar på 1,6 miljarder kronor – E55

ANNONS

Kritiskt för Ukraina

Irankriget drar dessutom global uppmärksamhet från Ukraina – och slår sannolikt hårt mot Kievs förmåga att försvara sig.

Ukraina har länge vädjat om fler luftvärnssystem av den amerikanska typen Patriot, som beskrivs som överlägset när det kommer till att skjuta ned avancerade ryska robotar. Nu har fler Patriotrobotar avfyrats på tre dagar i Mellanöstern än vad Ukraina försetts med under fyra års krig, hävdade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj förra veckan.

För Ukraina är situationen kritisk, konstaterar EU:s försvarschef Andrius Kubilius.

”Amerikanerna kan inte tillhandahålla tillräckligt med robotar till länderna vid Persiska viken, sin egen armé och även Ukraina”, sade han i fredags.

ANNONS

Relationen mellan Ryssland och Iran beskrivs som ett ”strategiskt partnerskap”. Förhållandet drivs av ett gemensamt motstånd mot väst, som de senaste åren infört omfattande sanktioner mot både Moskva och Teheran.

I januari 2025 undertecknade länderna ett 20-årigt avtal om fördjupat samarbete inom försvar, ekonomi och energi.

Ryssland har länge varit en viktig partner för Irans civila kärnkraftsprogram. Bland annat har det iranska kärnkraftverket Bushehr byggts med rysk teknik och drivs med ryskt kärnbränsle.

Iran har försett Ryssland med drönarteknik som används i kriget i Ukraina. Enligt källuppgifter till bland annat Financial Times har Ryssland i sin tur sålt vapen för mångmiljardbelopp till Iran.

Under kriget uppges Ryssland dessutom ha försett Iran med underrättelser om amerikanska positioner i Mellanöstern, enligt samma tidning.

Läs även: Experten: Svenskar jobbar mest i Norden men tjänar minst – E55

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:

iran Krig Ryssland

TT Nyheter

ANNONS