Majoriteten väljer storbankerna – trots högre fondavgifter

Det tycks inte spela någon roll. Svenskarna håller fast vid storbankerna. Det visar en ny rapport från Finansinspektionen (FI) Rapporten efterlyser åtgärder för att stärka konkurrensen och göra avgifterna mer begripliga för konsumenterna.

I dag sker omkring 85 procent av det privata fondsparandet via de fyra storbankerna. Det är ett mönster som håller i sig. Detta trots att kunderna i många fall betalar högre avgifter än hos mindre aktörer.

Blandfonder under lupp

Enligt FI uppgår svenskarnas totala fondinnehav till över 7 000 miljarder kronor, vilket gör att även små skillnader i avgift får stora konsekvenser på sikt.

”Många konsumenter riskerar att betala höga avgifter utan att få motsvarande värde. Det kan på sikt urholka både sparkapitalet och förtroendet för fondmarknaden”, säger Jimmy Kvarnström, områdeschef för Marknader på FI i ett pressmeddelande.

Läs mer: Dyra avgifter kan kosta 100 000-tals kronor (E55)

En del av FI:s åtgärdspaket är att granska blandfonder, en populär sparform, särskilt hos storbankerna. Dessa fonder är ofta dyrare och har i flera fall visat tecken på att fungera som ”dolda indexfonder”. Det innebär att de marknadsförs som aktivt förvaltade, trots att förvaltningen i praktiken ligger nära ett index. Konsumenter betalar då för aktivt arbete som inte utförs.

FI vill därför utreda vilka blandfonder som faktiskt levererar det värde som avgiften ger sken av.

Stora skillnader

Rapporten lyfter också de stora avgiftsskillnaderna mellan kollektivavtalad och individuell tjänstepension. Inom den individuella tjänstepensionen betalar många sparare betydligt mer än nödvändigt, trots att arbetsgivare teoretiskt skulle kunna pressa priserna genom att konkurrensutsätta företagsinlösningar.

FI menar att arbetsgivare ofta hamnar i ett informationsunderläge i mötet med distributörerna, vilket bidrar till högre kostnader för de anställda. Därför ska myndigheten nu granska vilka faktorer som styr fondvalen inom den individuella tjänstepensionen. Granskningen kommer även att innefatta rådgivning, ersättningsmodeller och incitament.

Läs mer: Staten vill pressa fondavgifterna – sparare betalar ofta för mycket (E55)

För att underlätta för konsumenterna vill FI att regeringen överväger en lagändring som inför en standardiserad kostnadsmall. Syftet är att alla avgifter ska redovisas på ett enhetligt sätt som gör det lättare att jämföra olika sparalternativ.

”I dag är det ofta svårt att förstå vad sparandet faktiskt kostar. Det leder till att många betalar mer än nödvändigt och hämmar konkurrensen. En tydlig och jämförbar kostnadsmall skulle sätta press på priserna”, säger Jimmy Kvarnström.