Miljonvilla men tomt konto – nya pensionärskrisen växer i Sverige

Boendet äter upp en stor del av inkomsten

SCB:s statistik över hushållens boendeutgifter visar hur tung boendeposten är i svenskarnas ekonomi. År 2024 gick 23 procent av den disponibla inkomsten till boendet. För hushåll i hyresrätt var andelen 27 procent, för bostadsrätt 21 procent och för ägt småhus 18 procent.

Siffrorna säger inte allt om pensionärernas situation. En villaägare kan ha låg boendeutgift i procent enligt statistiken. Men ändå stå inför kostnader som slår hårt mot kassaflödet: Ett takbyte, en värmepump som går sönder, stigande försäkringspremier eller att avgiften till samfälligheten höjs.

För en yrkesarbetande person kan sådana kostnader ibland mötas med högre inkomst, övertid eller nytt lån. För en pensionär är handlingsutrymmet ofta mindre.

Läs även: Du kan ha jobbat längre än andra – och ändå få lägre pension – E55

När flytten inte löser problemet

Den självklara lösningen kan tyckas vara att sälja villan och flytta till något mindre. I praktiken är det inte alltid så enkelt.

En ny bostadsrätt kan ha hög månadsavgift. Reavinstskatt, flyttkostnader, mäklararvode och nya lån kan minska den ekonomiska vinsten. För den som vill flytta till ett tryggare och mer tillgängligt boende kan utbudet dessutom vara begränsat.

Här uppstår en paradox. Den äldre personen sitter på en attraktiv bostad som en barnfamilj gärna skulle vilja köpa, men kan själv ha svårt att hitta ett ekonomiskt rimligt nästa steg. Resultatet blir att människor bor kvar längre än de egentligen vill eller orkar.

Svårt att låna som pensionär

För den som vill bo kvar kan ett lån verka som en lösning. Pengarna kan användas till renovering, energieffektivisering eller för att anpassa bostaden inför åldrandet.

Men banker tittar inte bara på bostadens värde. De räknar på inkomst, räntor, amorteringar och marginaler. När lönen ersätts av pension kan kalkylen bli svårare, även om säkerheten i bostaden är god.

Det gör att många äldre hamnar mellan två system. De har för stora tillgångar för att uppleva sig som ekonomiskt utsatta, men för låg löpande inkomst för att enkelt kunna låna, flytta eller rusta upp.

Stöden finns men alla omfattas inte

Bostadstillägg kan vara ett viktigt stöd för pensionärer med låg pension. Pensionsmyndigheten uppger att hela ekonomin vägs in när rätten till bostadstillägg prövas, däribland bostadskostnad, inkomster, tillgångar och familjesituation. Stödet kan lämnas för flera boendeformer, även eget hus eller bostadsrätt.

Men bostadstillägg löser inte hela problemet för den som har höga driftskostnader, stora underhållsbehov eller kapital bundet i en bostad. Det är därför kassaflödet blir den avgörande frågan.

För många äldre handlar det inte om att vara fattig i traditionell mening. Det handlar om att förmögenheten inte går att använda när räkningarna ska betalas.

Fakta: Så kan bostaden pressa pensionen

• Ett högt bostadsvärde betyder inte att den löpande ekonomin är stark.
• Pensionärer kan få svårare att låna eftersom banker räknar på månadsinkomst och betalningsförmåga.
• Boendekostnader kan öka genom avgifter, räntor, el, försäkring och underhåll.
• En flytt till mindre bostad ger inte alltid lägre månadskostnad.
• Den som har låg pension bör kontrollera om bostadstillägg kan vara aktuellt.

Läs även: Allt fler ångrar pensionen – frågorna du bör ställa innan du börjar jobba igen – E55