Det svenska pensionssystemet bygger på idén att arbete ska löna sig. Men en ny rapport väcker frågor om hur stark kopplingen egentligen är mellan ett långt arbetsliv och pensionens storlek. I vissa fall kan den som arbetat färre år få högre pension än den som jobbat betydligt längre.


När pensionssystemet reformerades på 1990-talet var en av grundtankarna att hela arbetslivet skulle räknas. Varje arbetad krona skulle påverka pensionen och skapa tydliga drivkrafter att arbeta.
Frågan om hur mycket ett långt arbetsliv faktiskt lönar sig har blivit allt mer omdiskuterad de senaste åren. I en tidigare genomgång visade E55 hur skillnaden mellan den som arbetat länge och den som haft låg eller ingen arbetsinkomst i vissa fall upplevs som för liten.
Därför kan färre arbetsår ge högre pension
Nu visar en ny rapport från SPF Seniorerna att sambandet mellan antal arbetsår och pension inte alltid är så tydligt som många tror. Rapporten granskar hur pensionen påverkas av både arbetsår och tidpunkt för pensionsuttag.
Slutsatsen är att sena arbetsår ofta får betydligt större betydelse för pensionens nivå än många tidigare år i arbetslivet. Det kan alltså enligt SPF Seniorerna innebära att en person som arbetat i 40 år men väntar något längre med pensionen kan få högre månadsutbetalning än någon som arbetat i 45 år men lämnar arbetslivet tidigare.
Sena arbetsår får större betydelse
En central slutsats i rapporten är att pensionssystemet i praktiken premierar sent uttag mer än många arbetsår.
Förklaringen ligger i hur pensionen räknas om när uttaget skjuts upp. Den som väntar längre får pensionen fördelad över färre år, vilket höjer månadsbeloppet.
Samtidigt får personer som börjat arbeta tidigt i livet inte samma effekt, trots fler år på arbetsmarknaden.
SPF Seniorerna menar att utvecklingen riskerar att slå hårdast mot grupper med fysiskt krävande yrken där möjligheten att arbeta högre upp i åldrarna ofta är begränsad.
Diskussionen handlar därför inte bara om pensionens storlek utan också om vem som faktiskt har möjlighet att arbeta längre. E55 har tidigare beskrivit hur många i tunga yrken riskerar att hamna i ett läge där pensionssystemet förutsätter fler arbetsår samtidigt som kroppen inte längre orkar.
Skillnaderna kan bli stora
Beräkningarna i rapporten visar att skillnaderna kan handla om flera tusen kronor i månaden livet ut.
Det har också väckt kritik mot bilden av att hela arbetslivet räknas lika mycket. Tidningen Senioren beskriver rapporten som ett ifrågasättande av en av pensionssystemets mest etablerade principer.
SPF Seniorerna varnar för att utvecklingen kan påverka tilliten till pensionssystemet på längre sikt. Organisationen menar att många människor fortfarande utgår från att ett långt arbetsliv automatiskt innebär en högre pension.
Fler arbetar längre än tidigare
Samtidigt arbetar fler seniorer högre upp i åldrarna än tidigare. Över 230 000 personer mellan 65 och 74 år arbetar i dag, vilket är den högsta nivån hittills. För vissa handlar det om bättre hälsa och vilja att fortsätta arbeta. För andra är ekonomin en avgörande faktor.
I en tidigare artikel beskrev E55 hur allt fler äldre fortsätter arbeta efter pensionsåldern, både för inkomsten och för att pensionen inte alltid räcker till när kostnaderna ökar.
Mer än bara en fråga om pensionens storlek
Rapporten från SPF Seniorerna är långt ifrån den första som väcker frågor om hur rättvist pensionssystemet upplevs. Under senare år har debatten om respektavstånd, garantipension och skillnaden mellan ett långt arbetsliv och låg pension blivit allt mer intensiv.
I artikeln Det lönar sig inte att jobba för pensionen beskrev E55 hur kritiken vuxit mot att skillnaden mellan den som arbetat ett helt yrkesliv och den som haft svag anknytning till arbetsmarknaden i vissa fall upplevs som för liten.
Samtidigt förändras arbetslivet snabbt. Många förväntas arbeta längre upp i åldrarna, men förutsättningarna ser väldigt olika ut beroende på yrke, hälsa och ekonomi.
För den som arbetar på kontor kan några extra arbetsår vara möjliga. För den som haft ett tungt och fysiskt arbete i flera decennier kan situationen se helt annorlunda ut.
Det är också där rapporten träffar en känslig punkt i pensionsdebatten: frågan om vad som egentligen ska belönas mest i systemet. Många arbetsår eller möjligheten att arbeta sent i livet.
Kontrollera detta innan du bestämmer pensionsålder
Många upptäcker först sent hur stor skillnad ett eller två extra arbetsår faktiskt kan göra för pensionen.
Därför rekommenderar pensionsrådgivare att man gör en ordentlig genomgång flera år innan pensionen närmar sig, särskilt om ekonomin är beroende av tjänstepension eller om man funderar på att sluta tidigare än riktåldern.
Kontrollera särskilt detta:
- Hur mycket pensionen förändras om du arbetar ett till tre år längre
- Hur stor del av inkomsten som kommer från tjänstepension
- Om din arbetsgivare fortsätter sätta av tjänstepension efter 65
- Hur ekonomin påverkas om du trappar ner till deltid mot slutet av arbetslivet
- Vilka fasta kostnader som finns kvar när arbetsinkomsten försvinner
- Om du har tillräcklig buffert för högre boende och levnadskostnader framöver
Handlar också om förtroende
Det svenska pensionssystemet bygger på att människor ska känna att arbete lönar sig över tid.
Men när skillnaden mellan många arbetsår och sen pension blir svår att förstå riskerar också förtroendet för systemet att påverkas.
För många handlar frågan inte bara om kronor och ören varje månad. Minst lika viktigt är känslan av att ett långt arbetsliv faktiskt ska synas när pensionen väl kommer.
Läs även: Ny bluffvåg tömmer svenskarnas konton via datorn – E55

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Senaste nytt

Du kan ha jobbat längre än andra – och ändå få lägre pension

Skulder behöver inte vara permanenta

De dolda konsekvenserna av ångest – många märker det för sent

Experter varnar: Det här händer om du aldrig uppdaterar din Iphone
