När partnern går bort – ekonomin kan förändras snabbare än många tror

När pensionen inte längre räcker lika långt

Den största förändringen är ofta att två inkomster blir en. För många par har boende, mat, bil, resor och försäkringar varit dimensionerade efter två pensioner. När en person går bort minskar inkomsterna snabbare än utgifterna.

Efterlevandepension kan finnas, men reglerna är snävare än många tror. Pensionsmyndigheten beskriver efterlevandepension som ett ekonomiskt stöd när en anhörig dör. Det kan bestå av barnpension, omställningspension och änkepension.

Omställningspension gäller i regel för den som är yngre än 67 år när make eller maka avlider och kan normalt betalas ut i tolv månader. Änkepension kan i vissa fall betalas ut till kvinnor som omfattas av de äldre reglerna.

Det betyder att många äldre pensionärer inte kan räkna med ett långvarigt stöd som fullt ut ersätter partnerns pension. Därför blir bostaden, de fasta kostnaderna och eventuella försäkringar avgörande.

Bostaden måste prövas på nytt

Efter ett dödsfall är bostaden ofta både trygghet och ekonomisk risk. Den kan vara full av minnen, men också vara hushållets största kostnad.

En villa kan kräva el, försäkring, reparationer, snöröjning, trädgård, sophämtning och kommunala avgifter. En bostadsrätt kan ha en månadsavgift som var rimlig för två pensioner men tung för en. Ett bolån som tidigare kändes hanterligt kan bli svårare när bara en pension betalar räntan.

Det betyder inte att den efterlevande måste flytta snabbt. Tvärtom kan ett för hastigt beslut bli fel. Men kalkylen behöver göras tidigt: Vad kostar boendet varje månad, vad händer om avgiften höjs och finns pengar för större reparationer?

För den som har låg pension kan bostadstillägg bli viktigt. Pensionsmyndigheten uppger att bostadstillägg är ett skattefritt stöd för den som har låg pension och att hela ekonomin vägs in, däribland bostadskostnad, tillgångar och familjesituation.

Under 2026 kan stödet uppgå till som mest 7 290 kronor per månad, beroende på ekonomin.

Försäkringarna kan vara lätta att missa

Ett vanligt misstag är att bara se på pensionen och glömma försäkringarna. Det kan finnas livförsäkring, låneskydd, tjänstepension med efterlevandeskydd, gruppförsäkring via fackförbund eller försäkringar kopplade till arbetsgivare.

Konsumenternas Försäkringsbyrå beskriver livförsäkring som en försäkring som tecknas för efterlevande och som kan ge ett engångsbelopp när den försäkrade dör, om försäkringen gäller. Men alla försäkringar gäller inte livet ut. Många livförsäkringar slutar gälla någon gång mellan 67 och 90 års ålder, och i vissa försäkringar minskar beloppet med åldern.

Det gör det extra viktigt att inte utgå från att pengar automatiskt betalas ut. Kontakta försäkringsbolag, pensionsbolag, tidigare arbetsgivare och eventuellt fackförbund. Fråga vad som finns, vem som är förmånstagare och vad som krävs för att få ersättning.

Dödsboet kräver ordning och tålamod

När någon dör bildas ett dödsbo. Det är dödsbodelägarna som gemensamt ansvarar för att sköta dödsboet tills allt är utrett och fördelat.

Skatteverket uppger att en bouppteckning ska lämnas in inom fyra månader efter dödsfallet. I bouppteckningen görs en skriftlig sammanställning av den avlidnes och den efterlevande makans eller makens tillgångar och skulder. Den blir sedan ett viktigt underlag för banker, arvskifte och fortsatt hantering.

Här kan stress skapa dyra fel. Räkningar ska betalas, men tillgångar ska inte delas upp för tidigt. Konton, värdepapper, bostad och skulder behöver hanteras i rätt ordning. Är det flera dödsbodelägare behöver de i regel vara överens, eller ge fullmakt till en person som företräder dödsboet.

Avtalen fortsätter kosta pengar

Efter dödsfallet finns ofta en rad avtal som ingen först tänker på: mobilabonnemang, streamingtjänster, larm, tidningar, försäkringar, elavtal, bredband, gymkort, medlemskap, parkeringsplats och bilkostnader.

Det kan vara klokt att gå igenom den avlidnes kontoutdrag månad för månad. Markera återkommande dragningar. Säg upp sådant som inte längre behövs och ändra sådant som ska stå på den efterlevande. Se också över autogiron så att viktiga räkningar inte stoppas av misstag.

Frågor och svar: Ekonomin efter dödsfall

Vad bör man göra först?
Börja med att få överblick. Samla räkningar, kontoutdrag, försäkringsbrev, pensionsbesked och bostadskostnader. Kontakta banken och fråga hur dödsboets löpande räkningar ska hanteras.

Kan jag få efterlevandepension?
Det beror på ålder, relation och situation. Omställningspension gäller främst efterlevande under 67 år. Änkepension kan finnas för vissa kvinnor enligt äldre regler. Kontrollera alltid med Pensionsmyndigheten.

Måste jag flytta från bostaden?
Inte nödvändigtvis. Men du behöver räkna på om boendet fungerar med en pension. Ta med avgift, ränta, el, försäkring, underhåll och framtida kostnadsökningar.

Kan jag få bostadstillägg?
Ja, om du uppfyller villkoren. Du behöver bland annat bo i Sverige, vara 67 år eller äldre och ta ut hela din allmänna pension. Hela ekonomin räknas in.

Vad händer med gamla fullmakter?
Dödsboets delägare behöver ofta agera gemensamt. Om en person ska företräda dödsboet kan fullmakt från övriga dödsbodelägare krävas, särskilt i kontakt med banken.

Guide: Ekonomin första månaderna efter dödsfallet

• Gör en ny månadsbudget utifrån en pension och de kostnader som finns kvar.
• Kontakta Pensionsmyndigheten om efterlevandepension, änkepension och bostadstillägg.
• Gå igenom försäkringar, tjänstepensioner, låneskydd och eventuella förmånstagare.
• Se över boendet innan du fattar stora beslut om försäljning eller flytt.
• Markera alla återkommande betalningar och säg upp avtal som inte längre behövs.

Källor: Pensionsmyndigheten (Omställningspension), Pensionsmyndigheten (Fakta om bostadstillägg), Skatteverket, (Bouppteckning) samt Konsumenternas (Livförsäkringar)

Läs mer: Många missar ersättning vid dödsfall – kan påverka arvet – E55