Ny tillväxtprognos: Sverige inte sämst i EU

Den ekonomiska vårprognosen pekar mot en svag ljusning, både i Sverige och resten av unionen.

EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni talar hoppfullt om att EU lyckats ”komma runt hörnet” efter ett utmanande 2023.

Måttligt – men goda nyheter, säger Gentiloni om tillväxten på en presskonferens i Bryssel.

Någon jätteuppgång är det dock definitivt inte. Kommissionen gissar på en total tillväxt i EU i år på 1,0 procent, jämfört med 0,9 procent i vinterprognosen i februari.

För eurozonen tros fortsatt på 0,8 procent i februari. Det ska följas nästa år av uppgångar på 1,6 (hela EU) och 1,4 (eurozonen) procent.

Inte sämst

För Sverige siar EU-kommissionen om en tillväxt på 0,2 procent i år och 2,1 procent för 2025. Det är oförändrat för 2024 men en bra bit upp jämfört med de 1,6 procent för nästa år som man räknade med i februari.

Den främsta orsaken, både för Sverige och för hela EU, är att den fallande inflationen får privatkonsumtionen att öka. För första gången sedan i höstas är därmed Sverige inte längre sämst i kommissionens tillväxtprognos.

Jumboplatsen övertas nu av Estland och även Finland och Tyskland hamnar under Sverige.

Oro för Tyskland

Samtidigt berättar färska BNP-siffror från Eurostat för det första kvartalet i år på ännu en minusperiod för Sverige, -0,1 procent jämfört med sista kvartalet 2023 och -1,1 procent jämfört med samma kvartal i fjol. Totalt sett växte ekonomin i både EU och eurozonen med 0,3 procent under första kvartalet i år.

Orosmolnet i EU:s prognos hänger framför allt över bjässen Tyskland. Låga förväntningar redan i februari skrivs nu ner ytterligare, till en tillväxt på bara 0,1 procent i år och 1,0 procent under 2025.