Stockholm fylls av nya restauranger när Slussen, Stureplan och Slakthusområdet förändras. Men fler krogar betyder också fler tomma stolar att fylla när helgen är över. Det är på måndagar, tisdagar och luncher som den hårdaste kampen om gästerna väntar.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Restauranger har blivit en viktig del när hela kvarter utvecklas och fastighetsägare försöker skapa nya destinationer. Bakom Stockholms krogboom finns därför betydligt större ekonomiska värden än notan efter middagen. Krogar och takbarer används för att dra människor till nya områden och öka fastigheternas attraktivitet.
Det märks inte minst vid Slussen, där flera nya restauranger har öppnat och konkurrensen om gästerna hårdnar.
”Det är väldigt spännande tider”, säger Viggo Cavling, redaktör för Perfect Weekend, till E55 Studio.
Mälarterrassen har på kort tid fått flera nya krogar. Här finns bland annat Villa Valentina, Brasserie Astrid och Restaurang Liv, den sistnämnda med Tommy Myllymäki och Pi Le bakom satsningen.
Det betyder att ett stort antal restaurangplatser har tillkommit på en begränsad yta. Läget lockar både stockholmare och turister, men alla nyetableringar ska också hitta tillräckligt många betalande gäster.
Cavling pekar på Villa Valentina som ett exempel på hur restauranger i dag konkurrerar med mer än maten. Miljö, utsikt och möjligheten att skapa en upplevelse som syns i sociala medier har blivit en del av affären.
”Det är extremt Instagram-vänligt”, säger han.
Konkurrensen märks redan, enligt Cavling. En ny restaurangplats behöver tid för att hitta sin publik och olika koncept har olika förutsättningar att locka människorna som rör sig genom området.
Några kilometer bort pågår nästa stora förändring. Stureplan är fortfarande präglat av omfattande byggarbeten samtidigt som nya restaurangsatsningar tar form.
Frantzén Group ska öppna ett nytt steakhouse på Stureplan. Restaurangen får namnet Emberlin och etableras i Afa Fastigheters lokaler i kvarteret Ladugårdsgrinden, där Telia tidigare hade kontor.
Bakom satsningen står bland andra Björn Frantzén, vars restaurang Frantzén har tre Michelinstjärnor. Den nya restaurangen ska enligt fastighetsägaren ha inspiration från Asien och Nordamerika och matlagning med fokus på öppen eld.
Etableringen visar också varför restauranger blivit intressanta långt utanför själva krogbranschen.
”När man gör nya fastighetsrenoveringar vill man ha en bra krog i botten. Den marknadsför fastigheten”, säger Cavling.
Fredag och lördag kan restaurangerna vara fulla. Det säger däremot inte hela sanningen om ekonomin. En restaurang har kostnader även under veckans betydligt lugnare timmar. Personal, hyra, råvaror och andra utgifter ska betalas också när borden står tomma.
Det är här Cavling menar att konkurrensen på Stockholms växande restaurangmarknad verkligen avgörs.
”Det är tisdag kväll, det är måndag eftermiddag, det är torsdag lunch. Det är liksom då matchen avgörs”, säger han.
Den bilden får stöd av den senaste statistiken från branschorganisationen Visita. Restaurangernas totala försäljningsvolym ökade visserligen med 2,8 procent under andra kvartalet 2026 jämfört med samma kvartal året före.
Men återhämtningen är ojämn. Lunch- och kvällsrestauranger, som är den största delen av marknaden, hade fortfarande minskad försäljningsvolym sett över årets första sex månader. Visita konstaterar också att många restauranger ännu inte har återhämtat sig efter inflationsåren.
Slakthusområdet söder om innerstaden är ytterligare ett exempel på hur restauranger används när ett helt område förändras. Fastighetsbolaget Atrium Ljungberg utvecklar stadsdelen med arbetsplatser, bostäder, kultur, handel och restauranger. Mat och nöjen har fått en framträdande plats när det gamla industriområdet får en ny roll.
”Det är ett bubblande område”, säger Cavling.
För restaurangerna betyder utvecklingen tillgång till en ny publik. För fastighetsägaren blir krogarna ett sätt att få människor att besöka området även utanför arbetstid.
Men varje ny restaurang innebär också ytterligare konkurrens om samma hushålls restaurangbudget.
Kostnadstrycket märks också hos gästerna. När priserna på menyn stiger förändras förväntningarna på vad ett restaurangbesök ska innehålla.
Cavling tar en kötträtt för 500 kronor som exempel. Vid den prisnivån räcker det inte att maten kommer in på bordet. Gästen förväntar sig också kunnig service.
”När de ska få in en kötträtt för 500 spänn, då vill de att den som kommer att leverera den ska kunna säga något om den”, säger han.
Det gör personalfrågan till ytterligare en del av restaurangernas ekonomiska ekvation. Bra service kräver kunskap och erfarenhet samtidigt som personalkostnaderna redan är en tung post.
Cavling beskriver lönsamheten i restaurangbranschen som fortsatt svag. Den senaste statistiken ger en liknande bild av en bransch där försäljningen börjat röra sig uppåt, men där återhämtningen långt ifrån är färdig.
På Hillenberg på Humlegårdsgatan syns ett konkret exempel på hur kampen om gästerna förändras. Linnea Jarnrot, som vann Sveriges Mästerkock 2025, tog över som kökschef i augusti. Restaurangen har samtidigt fått en ny medelhavsinspirerad meny och ett uppdaterat koncept.
Cavling besökte Hillenberg efter förändringen och beskriver en restaurang som tonat ned ambitionen att efterlikna Sturehof och i stället försöker hitta ett tydligare eget uttryck. Hillenberg lyfter själv fram just lunchen som en central del av verksamheten. Det passar väl in i den större utmaningen för Stockholms restauranger: Att locka gäster även när det inte är fredag kväll.
Stockholms krogboom är därför inte bara en berättelse om nya restauranger. När Slussen, Stureplan och Slakthusområdet fylls med fler bord ökar också antalet stolar som måste vara lönsamma hela veckan.
Det är först en vanlig måndag eller tisdag som det går att se vilka satsningar som verkligen håller.
Läs även: Krogexplosionen i Stockholm – men under ytan växer oron – E55
ANNONS
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
