Takbarer har gått från trendig storstadsdetalj till ett av fastighetsbranschens viktigaste prestigeprojekt. I Stockholm och Göteborg öppnar nya satsningar i snabb takt när hotell och fastighetsägare försöker locka både hyresgäster, turister och restaurangbesökare.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Hotell, restauranger och upplevelser har blivit allt viktigare för hur svenska stadskärnor utvecklas. Besöksnäringen omsätter i dag hundratals miljarder kronor varje år och konkurrensen om att skapa attraktiva miljöer kring hotell och kontor har hårdnat.
Bakom utvecklingen finns en större förändring i hur svenska stadskärnor byggs och säljs.
För bara några år sedan såg många fastighetsägare restauranger som ett problem. Butiker och lugna entréplan ansågs tryggare och enklare att hantera. Nu har synen förändrats helt.
Enligt Viggo Cavling, redaktör för Perfect Weekend, har restauranger och takbarer blivit ett sätt att höja attraktiviteten för hela byggnader och kvarter.
”Nu har fastighetsägarna kommit fram till att det är krogarna och de häftiga restaurangerna som säljer kontoren.”
När nya kontorsprojekt byggs försöker fastighetsägare i dag ofta locka in välkända restaurangaktörer redan tidigt i processen. En restaurang i gatuplan kombineras gärna med en takbar högst upp i huset.
Målet är inte bara att sälja mat och drinkar. Det handlar om att skapa liv och status kring fastigheten.
Läs även: Lyxresor och expeditioner ökar – men oron i världen påverkar bokningarna – E55
En av de satsningar som just nu väcker uppmärksamhet är den nya takbaren vid Fridhemsplan i Stockholm. Där byggs två nya våningar ovanpå det klassiska Åhlénshuset.
Bakom projektet finns en större ambition än bara ännu en bar med utsikt. Området kring Fridhemsplan har länge haft ett ganska slitet rykte, men fastighetsägarna hoppas nu på en förvandling.
”Takbaren blir ett sätt att förändra bilden av hela området.”
Fenomenet brukar beskrivas som gentrifiering. Nya restauranger, hotell och mötesplatser används för att locka en ny publik och höja statusen på stadsdelar som tidigare haft lägre attraktionskraft.
Takbarer förknippades länge med städer som New York, Singapore och Dubai. Under 2010 talet började konceptet gradvis spridas även till svenska storstäder.
Cavling pekar särskilt ut hotellbaren på The Standard i New York som en symbol för utvecklingen.
”När man kom upp där första gången var det verkligen wow.”
Sedan dess har konceptet vuxit snabbt i Sverige. I dag finns takbarer på hotell, kontorsfastigheter och köpcentrum över hela Stockholm och Göteborg.
Utvecklingen drivs också av sociala medier. Utsikt, design och miljöer som fungerar bra på bild har blivit allt viktigare i restaurangbranschen.
För många restaurangägare hade det varit svårt att öppna den här typen av satsningar utan stöd från fastighetsägarna.
Enligt Cavling erbjuder många fastighetsbolag kraftiga hyresrabatter för att få rätt restaurang på plats. Det kan handla om gratis hyra första året eller reducerade kostnader under uppstartsperioden.
För fastighetsägarna ses det som en investering.
En populär restaurang eller takbar kan bidra till att höja värdet på hela byggnaden och göra kontoren mer attraktiva för företag och hyresgäster.
Trots att nya takbarer öppnar varje år är efterfrågan fortsatt hög. Det är fortfarande svårt att få bord på många av de mest populära ställena under sommarhalvåret.
Cavling menar att takbaren fyller en större funktion än bara att vara ännu en restaurang.
”Det närmaste vi kommer en modern folkpark är nog en takbar på sommaren.”
Utvecklingen säger också något om hur svenska städer förändras. Människor söker allt mer efter upplevelser, miljöer och mötesplatser snarare än bara traditionella restaurangbesök.
För hotell och fastighetsägare har taken därför blivit långt mer värdefulla än tidigare. Det som en gång var outnyttjade ytor har blivit en symbol för premiumkänsla, stadsliv och framtidstro.
Läs även: Åsa Wikforss: Därför tappar vi greppet om fakta och demokratin – E55
ANNONS
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
