E55
E55.se
Ekonomi

Så lurar nyåret hjärnan att vilja spara mer

nyår Malmö
Nyårslöften bryts oftast. Men det finns saker du kan tänka på för att lyckas bättre med dina löften. (Foto: Johan Nilsson/TT)
Roland Klinga
Roland Klinga
Uppdaterad: 29 dec. 2025Publicerad: 29 dec. 2025

När kalendern slår om vill många börja om, spara mer och ta kontroll över ekonomin. Psykologerna förklarar varför, och varför det ofta spricker.

ANNONS
ANNONS
Facebook
Twitter
LinkedIn

Mest läst i kategorin

Avokado
Ekonomi

Svenskt par blev avokadobönder i Spanien – allt började av en slump

12 apr. 2026
Cathay Pacific ställer in avgångar på grund av skenande bränslekostnader. Arkivbild.
Ekonomi

Bränslepriset skenar – Cathay slopar avgångar

11 apr. 2026
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterar regeringens vårbudget nästa vecka. Arkivbild.
Ekonomi

Mer pengar i plånboken – men inte för alla

11 apr. 2026
Arv
Ekonomi

Radioprofil nekas miljonarv – trots testamente stäms han

11 apr. 2026
President Donald Trump.
Ekonomi

Trump: USA har börjat rensa Hormuzsundet

11 apr. 2026

Det händer varje år. När raketerna har slocknat och kalendern bytt blad känns det plötsligt möjligt att ta nya tag. Vi ska träna mer, äta bättre och få ordning på ekonomin. Att just nyår fungerar som startskott är ingen slump.

Fenomenet kallas nystartseffekten. Enligt sparpsykologen Niklas Laninge på Opti är januari en av årets starkaste perioder för ekonomisk förändring.

Mentala kapitel

”Nystartseffekten är ett psykologiskt fenomen som gör att vi blir extra motiverade vid tydliga brytpunkter, som nyår eller månadsskiften. Det känns som ett nytt kapitel, och vi tror mer på vår egen förmåga att lyckas”.

Vi människor delar gärna in livet i mentala kapitel. Ett nytt år upplevs som en tydlig nollställning där gamla misstag hör till det förflutna.

Läs mer: Experten: Psykologin bakom framgångsrikt sparande (E55)

”Vid årsskiftet distanserar vi oss från våra tidigare beteenden. Den känslan gör oss mer benägna att sätta mål och faktiskt börja”, säger Niklas Laninge.

Just därför kan januari vara ett bra tillfälle att ta tag i privatekonomin. Trots att kontot ofta är lite extra ansträngt efter helgerna.

ANNONS

Klara mål

ANNONS

Men här är det lätt att gå fel. Många sätter stora och luddiga mål, som att ”bli bättre med pengar”.

”Bestäm exakt vad du ska göra, inte bara vad du vill uppnå. Det kan vara att spara ett visst belopp varje månad, eller att bara äta lunch ute en dag i veckan”, säger han.

Han tipsar också om att göra förändringen social.

”Prata med familjen eller din partner och sätt gemensamma mål. När fler är med ökar chansen att det faktiskt blir av”, säger Niklas Laninge.

Läs mer: Psykologi mer vanligt i ekonomisk rådgivning (E55)

Problemet är sällan att börja, utan att fortsätta. Statistik visar att omkring 80 procent av alla nyårslöften spricker redan andra veckan i januari. Den andra fredagen i månaden har till och med fått namnet ”Quitters Day”.

Omgivningen är viktig

Enligt Per Kristensson, professor i psykologi vid Karlstads universitet, handlar det sällan om dålig karaktär.

”Vi misslyckas inte för att vi är svaga, utan för att vi inte förändrar situationen vi befinner oss i. Omgivningen spelar ofta större roll än våra egna förmågor”, säger han på Dagens PS.

ANNONS

När vardagen tar över faller vi lätt tillbaka i gamla spår. Lösningen är inte mer vilja – utan bättre förutsättningar.

”Ge dig själv färre krav och fler räcken att hålla i. Så bygger man beteenden som håller längre än januari”, säger Per Kristensson.

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
ANNONS