När kalendern slår om vill många börja om, spara mer och ta kontroll över ekonomin. Psykologerna förklarar varför, och varför det ofta spricker.


Mest läst i kategorin
Det händer varje år. När raketerna har slocknat och kalendern bytt blad känns det plötsligt möjligt att ta nya tag. Vi ska träna mer, äta bättre och få ordning på ekonomin. Att just nyår fungerar som startskott är ingen slump.
Fenomenet kallas nystartseffekten. Enligt sparpsykologen Niklas Laninge på Opti är januari en av årets starkaste perioder för ekonomisk förändring.
Mentala kapitel
”Nystartseffekten är ett psykologiskt fenomen som gör att vi blir extra motiverade vid tydliga brytpunkter, som nyår eller månadsskiften. Det känns som ett nytt kapitel, och vi tror mer på vår egen förmåga att lyckas”.
Vi människor delar gärna in livet i mentala kapitel. Ett nytt år upplevs som en tydlig nollställning där gamla misstag hör till det förflutna.
Läs mer: Experten: Psykologin bakom framgångsrikt sparande (E55)
”Vid årsskiftet distanserar vi oss från våra tidigare beteenden. Den känslan gör oss mer benägna att sätta mål och faktiskt börja”, säger Niklas Laninge.
Just därför kan januari vara ett bra tillfälle att ta tag i privatekonomin. Trots att kontot ofta är lite extra ansträngt efter helgerna.
Senaste nytt
Klara mål
Men här är det lätt att gå fel. Många sätter stora och luddiga mål, som att ”bli bättre med pengar”.
”Bestäm exakt vad du ska göra, inte bara vad du vill uppnå. Det kan vara att spara ett visst belopp varje månad, eller att bara äta lunch ute en dag i veckan”, säger han.
Han tipsar också om att göra förändringen social.
”Prata med familjen eller din partner och sätt gemensamma mål. När fler är med ökar chansen att det faktiskt blir av”, säger Niklas Laninge.
Läs mer: Psykologi mer vanligt i ekonomisk rådgivning (E55)
Problemet är sällan att börja, utan att fortsätta. Statistik visar att omkring 80 procent av alla nyårslöften spricker redan andra veckan i januari. Den andra fredagen i månaden har till och med fått namnet ”Quitters Day”.
Omgivningen är viktig
Enligt Per Kristensson, professor i psykologi vid Karlstads universitet, handlar det sällan om dålig karaktär.
”Vi misslyckas inte för att vi är svaga, utan för att vi inte förändrar situationen vi befinner oss i. Omgivningen spelar ofta större roll än våra egna förmågor”, säger han på Dagens PS.
När vardagen tar över faller vi lätt tillbaka i gamla spår. Lösningen är inte mer vilja – utan bättre förutsättningar.
”Ge dig själv färre krav och fler räcken att hålla i. Så bygger man beteenden som håller längre än januari”, säger Per Kristensson.











