Finanspolitiska rådet är en expertmyndighet med uppdrag att varje år granska finanspolitiken. Årets rapport är ingen kul läsning för regeringen.


Finanspolitiska rådet riktar sin hittills skarpaste kritik mot finanspolitiken.
Att låna pengar till försvaret och samtidigt sänka inkomstskatten är enligt expertmyndigheten anmärkningsvärt.
Finanspolitiska rådet är en expertmyndighet med uppdrag att varje år granska finanspolitiken. Årets rapport är ingen kul läsning för regeringen.
”Kommande generationer ska inte bära nuvarande generations bördor”, skriver rådet i vad man kallar för den ”hittills allvarligaste” kritiken mot hur finanspolitiken förhåller sig till det finanspolitiska ramverket.
Redovisar inte långsiktig finansiering
Främst kritiserar myndigheten att staten lånar pengar till försvaret, utan att redovisa hur de ökande försvarsutgifterna på sikt ska kunna finansieras.
Man skriver att det är ”anmärkningsvärt att lånefinansiering beskrivs som nödvändig” samtidigt som inkomstskatten sänks med ett liknande belopp.
Läs även: Silver rusade 300 procent – vad säger det plötsliga raset om nästa steg?
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) lade i höstas fram en expansiv budget, med ett historiskt reformutrymme på 80 miljarder kronor. Det tycker Finanspolitiska rådet bekräftar att det hade gått att finansiera upprustningen utan att öka statens belåning.
Redan i fredags kallade Svantesson till pressträff för att meddela att reformutrymmet för kommande mandatperiod är förbrukat. Alla partier bör därför redovisa hur de tänker finansiera sina vallöften framöver, enligt finansministern.
Politiskt svårt att höja matmoms
Finanspolitiska rådet delar bedömningen att det inte finns mycket pengar att röra sig med framöver. Enligt rådet borde därför varken den sänkta matmomsen, som ska gälla till utgången av 2027, eller den tillfälligt sänkta arbetsgivaravgiften för unga förlängas. Samtidigt konstaterar rådet att det är svårt politiskt att höja matmomsen.
Regeringen försvarar den expansiva politiken med att Sverige är i en lågkonjunktur och att ekonomin behöver stimuleras.
Finanspolitiska rådet skriver att de två dyraste reformerna i budgeten, den sänkta inkomstskatten och den halverade matmomsen, kan ge ”viss stimulans”. Men rådet anser att ett utökat jobbskatteavdrag är ett ineffektivt sätt att öka sysselsättningen på och att den sänkta matmomsen ökar snedvridningen i skattesystemt.
Regeringens jobbskatteavdrag kostar 21 miljarder kronor, lika mycket beräknas den sänkta matmomsen att kosta nästa år. Kostnaden för tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga ligger på 6 miljarder kronor.
Läs även: Körkortet kan ryka för äldre – nya krav på tester väcker debatt – E55
Senaste nytt

Sökes till jättefartygen: 500 sjömän

Kritik mot enklare uthyrning: “Bedrövligt"

Stor återkallelse av elbilar efter brandrisk i batteriet

Uppdatera nu – Iphone fixar 50 säkerhetshål
