Är det bättre att vara tidsoptimist och alltid komma för sent eller att vara en tidspessimist som alltid är ute i god tid och aldrig kommer för sent?


En tidspessimist planerar i förväg och ser till att för säkerhets skull ha lite extra tid medan tidsoptimisten ofta är den vi får vänta på.
Även om tidspessimisten kan verka mer ordningssam är det inte automatiskt bättre att vara en tidspessimist än en tidsoptimist, psykologen och psykoterapeuten David Waskuri tycker att de två tidstyperna kan lära av varandra, det skriver Må Bra.
Tidspessimisten
David Waskuri säger att tidspessimisten visserligen har minimal risk att bli försenad, men i stället kan riskera att överplanera, vilket kan stjäla tid från annat, som relationer och återhämtning.
En tidspessimist är också mer benägen att få ’tänk om’-tankar och kan oroa sig mer.
Läs mer på E55: Fyra sätt att bli en bättre problemlösare
”Man kan också ha en tendens att planera tiden i effektiva block och behöva bli bättre på att acceptera ineffektivitet ibland, och tillåta sig lite mer spontanitet i stunden för att inte gå miste om andra värdefulla upplevelser”, säger han till Må Bra.
Hos den som är tidspessimist finns oftare psykologiska drag som neuroticism, en tendens att oroa sig, och samvetsgrannhet, en dragning till ordning och disciplin.
Tidsoptimisten
Tidsoptimisten gör fler oplanerade aktiviteter och drabbas inte lika ofta av så kallad perfektionistisk stress. Dock kan denna tidstyp ofta uppleva att det blir bråttom och därmed få hög puls och kortisolpåslag, samt få skuldkänslor och känna skam.
Tidsoptimisters relationer kan också påverkas negativt eftersom förseningar kan uppfattas som nonchalans.
”Det kan kännas som ett maktutövande när man får stå där och vänta på den här personen, men ofta är det ju inte alls avsikten. Att man blir tidsoptimist, eller -pessimist, är format av medfödda personlighetsdrag, av förhållanden under uppväxten, och av sånt som exekutiva funktioner som arbetsminne”, säger David Waskuri till Må Bra.
Tidsoptimister har oftare högre impulsivitet och lägre självkontroll, dessa drag finns även hos personer med adhd, som ofta är ”tidsblinda” och har svårare att uppskatta hur mycket tid som har gått, varför de lättare blir försenade.
David Waskuri har gjort många adhd-utredningar och förtydligar att alla tidsoptimister så klart inte har adhd.
Föräldrarnas inverkan
Vi kan också ”ärva” en rädsla att inte komma i tid från våra föräldrar, det kan ha blivit en norm som blivit en del av vår självbild.
David Waskuri säger att om föräldrarna alltid varit sena men inte gjort någon stor sak av det, påverkas vi på ett sätt.
Om föräldrarna i stället har visat stor respekt för tider och visat skam- och skuldkänslor när de försenats påverkas vi på ett annat sätt.
Nutid, framtid och dåtid
Enligt teorier om tidsorientering av Philip Zimbardo and John Boyd skiljer sig människor åt i hur riktade de är mot nuet, det förflutna eller framtiden.
Tidsoptimisten är mer nutidsorienterad och tidspessimisten är redan i framtiden i sina tankar. Det här gör att tidsoptimisten har svårt att avsluta aktiviteter i tid och att tidspessiminsten har god framförhållning.
”Konflikter uppstår när de olika perspektiven krockar, men också när man inte är så medveten om hur man själv fungerar, så att man inte kan självreglera när det går lite överstyr. För tidsoptimisten kan det betyda att man kan behöva hjälpmedel för att avsluta aktiviteter, eftersom detta kan vara svårt för en väldigt nutidsorienterad individ. För tidspessimisten kan det handla om att behöva träna sig i att faktiskt komma lite för sent ibland och inte lägga så mycket moral i det här med tid”, säger säger David Waskuri till Må Bra.
Det är lättare att inte bli arg när vi har en förståelse för hur vi är olika och varför och David Waskuri tipsar tidsoptimister och tidspessimister som lever tillsammans att exempelvis skilja på effekt och avsikt, och alltså inte feltolka tidsoptimistens försening som brist på respekt eller engagemang.
Han ger också rådet att hellre tala om behov än om moral och i stället för att beskylla tidsoptimisten för att vara respektlös förklara att du blir stressad.
Tips till tidsoptimisten
Om du är en tidsoptimist behöver du acceptera att du är det så att du inte börjar känna skam- och skuldkänslor och får svårare att göra någonting åt situationen.
Tidsoptimisten underskattar tidsåtgång och överskattar sin egen kapacitet, så mät och skriv upp lång tid saker faktiskt tar att göra, jämför sedan med vad du spontant uppskattade.
Du tänker kanske att det tar 3 minuter att duscha, men upptäcker att det tar hela 12 minuter, när du mätt i några veckor kan din hjärna bli mer kalibrerad och då får du lättare att från början göra rätt tidsuppskattningar.
Du kan lägga in påminnelser i mobilen så du avbryter aktiviteter i tid och prata om dina begränsningar och behov.
Sätt ett mål du kan hålla, kräv inte av dig själv att du aldrig mer ska komma för sent utan sträva efter att känna mindre stress.
Tips till tidspessiminsten
Om du är en tidspessimist behöver du komma ihåg att punktlighet inte detsamma som att vara en bra människa, tid är inte det enda som är viktigt.
Att alltid vara punktlig kan leda till en kronisk spänning som skapar stress och mental trötthet och du behöver komma ihåg att en liten försening inte alltid är en katastrof.
Testa att ta bort 10 till 15 minuter av din säkerhetsmarginal och testa att komma 2 eller 3 minuter för sent till ett möte som inte är jätteviktigt, då kommer du märka att relationen överlever din försening.
Tidspessimister tar ofta på sig en projektledarroll så träna på att låta andra styra tempot. Eftersom tidspessiminster ofta är framtidsfokuserade ska du fokusera på nuet för att få lite balans.
Tillåt dig att vara långsam och ineffektiv, och göra en sak i taget, men kommunicera dina behov och känn inte skam över att det för dig är viktigt att komma i tid.
Läs mer på E55: Ekonomiskt undvikandesyndrom kan leda rakt in i en skuldspiral
Läs mer på Dagens PS: De 10 meningarna som avslöjar om du är lycklig – eller bara låtsas

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.
Senaste nytt

Hur förhåller du dig till tid – är du tidsoptimist eller tidspessimist?

Svensk oro för minskat Ukrainastöd

Så påverkas din tjänstepension av återbetalningsskyddet

Fondsparandet kan verka enkelt – här är avgiften som många missar
