Små prisskillnader kan bli 6 800 kronor om året – här finns pengarna att spara

Så växer prisskillnaderna under ett år

Titta en extra gång på erbjudandet

Röda prislappar och stora kampanjskyltar drar blicken till sig. Men erbjudandet behöver inte vara butikens bästa köp.

Jämförpriset är därför viktigare än själva rabatten. Ett storpack kan vara dyrare per kilo än en mindre förpackning och ett erbjudande med flera varor kan kosta mer per styck än ett alternativ på samma hylla.

Ett enkelt sätt att få bättre koll är att lära sig ungefär vad ett tiotal varor som man ofta köper brukar kosta. Då blir det lättare att se när kaffet eller smöret verkligen är billigt och när erbjudandet mest ser bra ut.

Köp billigt, men bara det som går åt

Att fylla skafferiet när priserna är låga kan vara klokt. Men rabatten är bortkastad om maten till slut hamnar i soporna.

Frysen kan därför göra större nytta för ekonomin än själva storpacket. Bröd, kött, matrester och många andra livsmedel går att spara tills de faktiskt behövs.

Det gör det möjligt att flytta inköpet till ett tillfälle när priset är bättre, i stället för att vara tvungen att köpa varan den dag den behövs.

Även här är den egna konsumtionen viktigare än erbjudandet. Ett lågt kilopris är ingen besparing om hälften aldrig används.

De stora pengarna kan finnas utanför matbutiken

När matpriserna diskuteras är det lätt att lägga mycket energi på några kronor hit eller dit. Men för den som vill få mer kvar varje månad finns det skäl att också lämna matkassen och öppna kontoutdraget.

Konsumentverkets Budgetkalkyl tar upp bland annat internet och mobil, streamingtjänster, försäkringar, lån och andra fasta kostnader. Myndigheten rekommenderar att man går tillbaka några månader och använder räkningar och kontoutdrag för att få en bild av vart pengarna faktiskt går.

Ett abonnemang på 149 kronor som inte längre används kostar exempelvis 1 788 kronor på ett år. Två sådana kostnader blir 3 576 kronor. Här behövs ingen rabatt eller kampanj för att spara pengarna, bara ett beslut om vad som fortfarande är värt att betala för.

Försäkringar, bredband, mobil och andra återkommande avtal kan också vara värda att jämföra när bindningstiden löper ut.

Läs mer: Så prutar du ner dina kostnader och sparar tusenlappar – E55

Gör en egen kontroll på 30 minuter

Det behöver inte börja med en detaljerad budget. Ta fram två eller tre månaders kontoutdrag och markera först de kostnader som återkommer automatiskt. Kontrollera vilka abonnemang och tjänster som fortfarande används och vad försäkringar, bredband och mobil faktiskt kostar.

Gå sedan vidare till maten. Välj ut de varor du köper ofta och börja titta på jämförpriset. Därifrån går det att avgöra vilka erbjudanden som är värda att utnyttja och vilka som går att lämna kvar på hyllan.

Konsumentverkets beräknade hushållskostnader kan användas som stöd, men myndigheten betonar att siffrorna är uppskattningar och inte statistik över vad svenska hushåll faktiskt spenderar. Beräkningarna omfattar dessutom bara omkring 40 procent av hushållens totala kostnader. Boende, resor, tandvård och mediciner hör till de stora poster som inte ingår.

Det finns alltså ingen sparmetod som ger samma resultat för alla. För ett hushåll kan maten vara den stora posten att arbeta med. För ett annat ligger pengarna i gamla abonnemang eller avtal som inte setts över på flera år.

Det viktiga är att hitta de kostnader som återkommer. Några kronor vid ett enstaka köp spelar liten roll. Samma skillnad månad efter månad kan däremot bli tusenlappar innan året är slut.

Läs även: Fler mediciner kan bli receptfria – så påverkas din plånbok – E55

_ANNONS