Sparkonton ger fortfarande ovanligt hög ränta, men signalerna är tydliga: avkastningen på kontanter är på väg ned.
Christian Pedersen
Uppdaterad: 17 jan. 2026Publicerad: 17 jan. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Under 2024 och 2025 blev högräntekonton och penningmarknadsfonder ett självklart val för både hushåll och företag.
Med låg risk och räntor som för första gången på över ett decennium slog inflationen var kontanter plötsligt ett attraktivt tillgångsslag.
Nu förändras förutsättningarna.
Centralbankernas räntesänkningar pressar gradvis avkastningen och tvingar sparare att tänka om. Det skriver Kiplinger.
Sparkonton fortfarande starka men på väg ned
Trots räntesänkningar ligger dagens sparräntor fortfarande över snittet för de senaste 15 åren.
För den som behöver snabb tillgång till likvida medel är högräntekonton och penningmarknadslösningar fortsatt ett tryggt alternativ.
Säkerheten och flexibiliteten är svårslagen, särskilt för buffertsparande.
Samtidigt minskar skillnaden mellan olika aktörer.
ANNONS
Banker som tidigare lockade med aggressiva kampanjer justerar nu ned räntorna.
För sparare innebär det att den löpande uppföljningen blir allt viktigare. Små skillnader i ränta får större betydelse när marginalerna krymper.
ANNONS
Senaste nytt
Högre avkastning kräver större tålamod
När kontantavkastningen sjunker ökar intresset för alternativ med något högre risk.
Kortfristiga obligationsfonder och räntefonder erbjuder ofta bättre ränta än sparkonton, men till priset av lägre likviditet och viss marknadsrisk.
För sparare med längre horisont kan dessa lösningar fungera som ett mellansteg mellan kontanter och aktier.
Även bundna sparformer som tidsbegränsade inlåningskonton kan vara intressanta.
Nackdelen är begränsad tillgång till kapitalet, men i gengäld låser man räntan innan nästa nedjustering.
ANNONS
För företag och privatpersoner med tydlig planering kan det vara ett rationellt val.
Strategi viktigare än räntetopp
Det nya ränteläget gör det tydligt att kontanter inte längre är en universallösning.
I stället handlar det om att matcha placeringen mot behov och tidshorisont.
Buffertkapital bör fortsatt prioriteras för säkerhet och tillgänglighet, medan överskottslikviditet kan arbeta mer aktivt.
När räntetoppen passerat är det inte längre räntenivån i sig som avgör, utan hur väl sparandet är anpassat till kassaflöde, riskaptit och framtida investeringar.
I ett fallande räntelandskap blir slutsatsen tydlig: kontanter är fortfarande viktiga, men de måste placeras med större eftertanke än under de senaste årens räntelyft.
Missa inte:
Sverige vill bromsa det kontantlösa samhället med nya lagar – E55
ANNONS
Betalkortet på väg bort? Så ska du betala senast 2030 – E55
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
mobile
desktop