Det är hög tid att bygga upp en buffert om du inte redan har det. Miljoner svenskar har liten eller ingen buffert alls på sparkontot.


Mest läst i kategorin

Ny tumregel för pensionen utmanar klassisk sparregel
Många sparare använder enkla tumregler för att bestämma hur pensionspengarna ska investeras. En av de mest kända är den så kallade 120-regeln. Men allt fler rådgivare menar att modellen är för förenklad. I stället lyfts en mer personlig variant fram, ibland kallad ”120 minus du själv”. Tanken är att sparstrategin inte bara ska baseras på …

Får du mycket tillbaka på skatten? Då kan du ha gjort ett misstag
När deklarationen närmar sig hoppas många på ett positivt besked från Skatteverket. Att få pengar tillbaka upplevs ofta som en extra bonus i ekonomin. Men enligt sparekonomen Felicia Schön är det inte alltid något att jubla över. Hon menar att en stor återbäring i själva verket visar att du betalat för mycket skatt under året. …

6 av 10 globalfonder tas bort – riskerar du lägre pension?
Fondtorget krymper inför 2026. Sex av de tio bäst presterande globalfonderna tas bort från plattformen. För många pensionssparare kan förändringen påverka både riskspridning och framtida avkastning. Globalfonder har länge varit en grundbult i pensionssparande. De ger exponering mot USA, Europa och tillväxtmarknader och fungerar som motvikt mot den svenska börsen. Många svenskar har samtidigt en …

Storfonden som missade miljarder – så mycket tappade spararna
En av Sveriges största Sverigefonder har släpat efter börsen i tio år. Kritiker ifrågasätter hur indexnära fonden egentligen är. Den som vill läsa om hur fondtrenderna på börsen sett ut under 2025 kan läsa mer här. Där visar Dagens PS att trenden tycks vara att vända sig mot aktiva förvaltare igen och bort ifrån det …
Silver rusade 300 procent – vad säger det plötsliga raset om nästa steg?
Priset på silver steg nära 300 procent på kort tid för att därefter falla 25 procent under en enda handelsdag. Rörelserna har väckt frågor hos både investerare och småsparare. Vad är det egentligen som driver utvecklingen? Enligt Michel Rufli, vd på Nordic Gold Trade, är svaret komplext. ”Det är ett flerfaktorscenario”, säger han. Tre drivkrafter …
När en oväntad utgift dyker upp, som att man behöver reparera bilen, lägga om taket eller laga en tand, så är det viktigt att man har en buffert på sparkontot som kan täcka utgifterna.
Och om man blir arbetslös eller sjuk kan det också vara klokt att ha ett sparande som man kan använda under en kort period för att inte riskera att behöva gå från hus och hem.
Shoka Åhrman är sparekonom på SPP, tycker att det finns några viktiga förhållningsregler som är kloka att sätta upp för sig själv.
”Vi brukar ju säga att man ska ha tre till fyra månadslöner i buffert för sig själv. Generellt saknar många en krockkudde vid till exempel sjukskrivning eller arbetslöshet, och då ska man förstås tänka på behovet för hela familjen”, säger Shoka Åhrman.
MISSA INTE: Amelia Adamo, 78 om livet som änka: ”Visa ingen hänsyn”
100 000 på sparkontot
En genomsnittssvensk tjänar ungefär 35 000 kronor i månaden. Det gör att din buffert på sparkontot borde ligga på åtminstone 100 000 kronor, kanske lite mer, för att vara säker på att de plötsliga utgifterna inte tvingar dig till dyra konsumtionslån eller att använda kreditkortet.
Vid första anblick ser det ut som att svenskarna är bra på att spara. Sedan 1996 har allmänhetens placeringar på bankkonton, fonder och aktier ökat mer än åtta gånger. Men det mesta är koncentrerat till de 5 procent mest välbärgade i samhället.
Stora samhällsgrupper har litet eller inget sparande alls.
”Det låter kanske tråkigt, men oftast måste man se över sina utgifter. Det är så man ökar sitt sparande”, säger hon till Svenska Dagbladet.
Senaste nytt
Så stärker koncernen lönsamheten och växlar upp inför 2026

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Äldre spelar omedvetet på olicensierade casinon

Därför bör du aldrig vara utan hemförsäkring
Hand i mun
Varannan svensk vuxen har inte mer än 10 000 kronor tillgängligt på ett bankkonto. Men det kan vara i underkant eftersom många svenskar har pengar i andra sparformer, som aktier och fonder.
”Vi såg ju under pandemin när inflationen tog fart att många hade sparat betydligt mer än myndigheterna trodde”, säger Shoka Åhrman.
Men buffertsparande gör sig bäst på bankkonto med hög sparränta och fria uttag. Då kan du vara säker på att pengarna ligger tillgängliga när du behöver dem, och att de växer i långsam och trygg takt.
Avkastningen är lägre i snitt än i långsiktigt sparande i exempelvis indexfonder med låg avgift. Men om man har pengarna på börsen är risken stor att man blir tvungen att sälja fondandelar vid ett ogynnsamt tillfälle när du behöver pengarna. Då är sparkontot bättre.
Det rådet är dubbelt så viktigt ett oroligt år som 2025. Börsen skakar, men sparräntan är säker. Pengar utöver bufferten kan man däremot investera på börsen eller i högräntefonder, tycker sparekonomen.
Läs mer om ekonomi:
Amelia Adamo, 78 om livet som änka: ”Visa ingen hänsyn”
Swedbank-ekonomens drastiska drag: ”Sålde alla USA-fonder”
Stärkta kronan leder tyvärr till dubbelsmäll för svenskar
AP7 Såfa har kvarts miljard investerade i svartlistade bolaget
ANNONS
ANNONS

Bilbo Göransson arbetar på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

Bilbo Göransson arbetar på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
Senaste nytt

Klimakteriet har blivit säljbart – men också pratbart

De behöver nalla på sitt pensionssparande för att klara vardagen

Tidöpartier: Kritiserade elavgifter behöver pausas

IKEA-anställd avskedad efter rabattköp åt anhörig
