Svensken vill inte ha kontanter

På vissa platser i landet och för vissa individer kan den minskade kontantanvändningen vara ett problem. Men merparten av svenskarna är nöjda med och använder de digitala alternativen i allt högre grad.
Det visar Riksbankens färska rapport ”Svenska folkets betalningsvanor”. Rapporten baseras på en återkommande undersökning som gjordes senast 2016.

Årets rapport visar att trenden är fortsatt stark för betalkort och Swish, medan en allt större del av befolkningen i princip helt har övergett kontanter som betalningsmedel.

Andelen som använder minskar stadigt

Andelen av svenskarna som använt kontanter den senaste månaden är nu nere på en nivå strax över 60 procent. För två år sedan var nivån närmare 80 procent. Samtidigt har andelen som betalat med Swish klättrat till samma nivå som kontantanvändningen.

”Detta är en anmärkningsvärt snabb expansion för ett relativt nytt betalningsmedel”, skriver Riksbanken i en kommentar.

Källa: Riksbanken

Riksbanken har försökt att klarlägga om trenden med minskad kontantanvändning är driven av neddragningen av kontanttjänster hos bland annat banker eller om det är individerna som efterfrågar de kontantlösa alternativen. Svaret är att efterfrågan styr i hög grad. Sju av tio säger att de skulle klara sig bra helt utan kontanter.

LÄS MER: Kontanterna kan bli Sverige ”Trumpfråga”

LÄS MER: Forskare varnar för kontanthaveri – ”Finns ingen plan”

Enligt undersökningen är en majoritet också nöjd med tillgången på kontanter i samhället, exempelvis antalet bankomater. De uttag som görs av kontanter i automater och butiker minskar också i storlek.

”Som förklarats ovan tyder statistiken på att tillgången till kontantuttag inte är ett problem för landet som helhet. Snarare verkar tillgången vara stabil medan efterfrågan på tjänsten minskar snabbt”, skriver Riksbanken.

”Detta stödjer inte en bild av att tillgången till uttagstjänster skulle vara underdimensionerad i förhållande till allmänhetens behov”, skriver man vidare.

De flesta klarar sig utan även i glesbygd

Även i glesbyggdsområden, där Riksbanken denna gång gjort en utökad studie, visar det sig att kontantalternativen dominerar även om kontantanvändningen är något högre i genomsnitt.

”I glesbygden skulle nära sex av tio klara sig utan kontanter. Skillnaden mellan riket i sin helhet och glesbygden är således mindre än vad man skulle ha kunnat förvänta sig”, skriver Riksbanken.

Källa: Riksbanken

För vissa enskilda grupper som inte har tillgång till dator och modern mobiltelefon, däribland många äldre, kan det dock bli problem i framtiden om trenden med den minskade kontantanvändningen fortsätter på samma sätt som hittills.

”Vid behov bör staten och marknaden sätta in stödåtgärder”, skriver Riksbanken utan att precisera exakt vilken typ av åtgärder som avses.