E55

Sverige-id startar 1 december – anhöriga får fortfarande inte hjälpa äldre

ID
PRO-chefen Christine Cars-Ingels. (Foto: Anneli Nygårds/PRO press)
Ola Söderlund
Ola Söderlund
Uppdaterad: 16 nov. 2026Publicerad: 16 nov. 2026

PRO:s generalsekreterare Christine Cars-Ingels kritiserar att digitala ombud saknas. Därför kan anhöriga inte sköta vård- och myndighetsärenden åt äldre.

ANNONS
ANNONS

PRO har heller inte fått vara med i utvecklingen av den nya statliga e-legitimationen Sverige-id som Polismyndigheten lanserar den 1 december, om mindre än tre veckor alltså.

Syftet är att erbjuda en trygg och tillgänglig elektronisk identifiering för alla som är folkbokförda i Sverige. Men den stundande premiären möts av hård kritik från flera tunga håll i samhället.

PRO-kritiken: Fortfarande saknas sista pusselbiten

Både näringslivet och pensionärsorganisationer pekar på stora brister i både utformning och process, vilket E55:s systertidning Dagens PS nyligen rapporterat om med hänvisning till DN.

”Som jag förstår det med Sverige-id så saknas fortfarande den sista pusselbiten med digitala ombud. För det skulle ju förenkla för anhöriga att kunna hjälpa sina äldre med digitala vård- och myndighetsärenden”, säger PRO:s generalsekreterare Christine Cars-Ingels nu till Dagens Nyheter.

ANNONS

Privata aktörer och tunga myndigheter står utanför

En av de mest omdiskuterade frågorna gäller tillgången till det auktorisationssystem som krävs för att privata aktörer ska kunna använda e-legitimationen. E-handlare och andra företag ställs utanför om de inte själva bygger egna tekniska lösningar. Därtill har Skatteverket, Försäkringskassan och Trafikverket valt att söka dispens för att slippa ansluta sig.

Myndigheterna anser att systemet är både dyrt och dåligt utformat, vilket bland annat innebär att det inte kommer att gå att deklarera med Sverige-id initialt.

Branschorganisationen Svensk Handel välkomnar visserligen initiativet till en statlig e-legitimation, men är djupt kritiska till att näringslivet inte inkluderas.

ANNONS

”Nyttan med Sverige-id bör inte stanna vid den offentliga sektorn. Handelns verksamhet är i hög grad beroende av säker digital identifiering, bland annat vid e-handel, betalningar och andra situationer där kundens identitet behöver verifieras”, skriver Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på Svensk Handel, i ett mejl till DN.

Svensk Handel lyfter fram att samhällsviktiga privata tjänster måste kunna fungera även under kriser eller omfattande tekniska störningar, och att regeringen därför bör öppna upp systemet för fler aktörer.

Saknade digitala ombud drabbar äldre och anhöriga

Kritik riktas även mot hur processen har drivits framåt. Pensionärernas riksorganisation, PRO, konstaterar att en avgörande funktion saknas i den nya legitimationen. Det handlar om digitala ombud som skulle göra det möjligt för anhöriga att hjälpa äldre släktingar med digitala vård- och myndighetsärenden.

I dag är det inte tillåtet att använda en annans bank-id, vilket gör att många i praktiken tvingas göra det ändå för att lösa vardagsproblemen.

PRO reagerar starkt på att organisationen inte har bjudits in till samtal i ett tidigt skede av utvecklingen.

Med möjligheten till digitalt ombud skulle den anhöriga kunna använda den äldres bank-id. I dag är det inte tillåtet, som framgår, enligt reglerna. Det förekommer dock folk gör det ändå för att lösa det praktiskt.

”Det här är någonting som PRO har efterfrågat under lång tid. Vi har också velat vara delaktiga i samtalet kring utvecklingen av den här typen av funktioner”, säger Christine Cars-Ingels i artikeln.

Polismyndighetens svar på kritiken – får utvärderas

ANNONS

Från Polismyndighetens håll bemöts kritiken med beskedet att arbetet har utförts helt i enlighet med det givna regeringsuppdraget samt gällande lagar och förordningar. Paul Larsson, chef för serviceavdelningen på Polismyndigheten, uppger i en kommentar att eventuellt tillkommande funktionalitet får utvärderas i ett senare skede efter att systemet har lanserats den första december.

Sverige-id är en statlig e-legitimation som introduceras som ett alternativ till Bank-ID och Freja EID. Legitimationen blir tillgänglig för både svenska och utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige från det år de fyller nio år.

Svenska medborgare kan ansöka om ett nationellt id-kort tillsammans med Sverige-id hos polisen, medan utländska medborgare ansöker om identitetskort för utlänningar.

Ansökningskostnaden uppgår till 500 kronor, och med id-kortet som grund kan användaren aktivera sin e-legitimation direkt i en mobilapp.

Att Sverige får en statlig e-legitimation har tidigare välkomnats av Riksbanken.

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Ola Söderlund
Ola Söderlund

Utbildad journalist med nästan 40 år i yrket. Har varit allmänreporter, kriminalreporter, jobbat med print och digitala medier, och var en tid chefredaktör för ett magasin på Dagens PS, samt under en kort period nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och senare redaktionschef för News55.

Ola Söderlund
Ola Söderlund

Utbildad journalist med nästan 40 år i yrket. Har varit allmänreporter, kriminalreporter, jobbat med print och digitala medier, och var en tid chefredaktör för ett magasin på Dagens PS, samt under en kort period nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och senare redaktionschef för News55.

ANNONS