Enligt en färsk rapport från den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) har AI seglat upp som det absolut största hotet mot den finansiella stabiliteten.


Det är en dramatisk förändring på kort tid som väcker svåra frågor för alla som sparar i aktier och fonder, inte minst för svenska pensionssparare med tunga placeringar i den globala techsektorn.
Nära 9 av 10: AI betydande riskfaktor
När Fed presenterade sin senaste halvårssammanställning visade siffrorna att hela 87 procent av de tillfrågade marknadsaktörerna ser artificiell intelligens som en betydande riskfaktor för ekonomin.
Det är en kraftig ökning från vårens mätning då motsvarande siffra låg på 50 procent. Det breda orosmolnet överskuggar därmed traditionella risker som en allmän korrigering på finansmarknaderna, vilket endast 52 procent pekade ut som ett hot.
Feds rapport sätter fingret på att utvecklingen rör sig snabbare än vad regelverken och kontrollsystemen hinner med.
I rapporten konstateras att ”artificiell intelligens nu utgör den primära källan till oro för marknadens stabilitet”. Det är en helomvändning som visar hur snabbt stämningen på Wall Street kan svänga när värderingarna når extrema nivåer.
Tre konkreta orosmoln på Wall Street
Fed delar in de AI-relaterade riskerna i tre tydliga kategorier som skakar om marknaden. Den första handlar om de höga aktiekurserna hos de bolag som leder utvecklingen. Om företagens framtida intäkter inte matchar de enorma förväntningarna som prissatts på börsen kan det utlösa en kraftig korrigering som fortplantar sig genom hela det finansiella systemet.
Den andra punkten rör sårbarheter inom cybersäkerheten. Rapporten varnar för både avancerade, statligt sponsrade angrepp och de inbyggda risker som följer med komplexa AI-modeller.
Den tredje och sista punkten pekar på de invecklade finansieringsstrukturer som används för att göda techjättarnas miljardinvesteringar. Bakom kulisserna har dessutom hedgefondernas belåning, den så kallade hävstångseffekten, nått nivåer som vi inte har sett sedan 2013.
Situationen förvärras av att det bredare ekonomiska läget är spänt. Långt i bakgrunden spökar höga räntor och en skenande amerikansk statsskuld som har passerat 40 biljoner dollar. Samtidigt visar uppgifter från amerikanska valrörelser att energislukande datacenter och AI-utbyggnaden blivit en het politisk fråga som påverkar väljarnas förtroende.
Vad betyder det för svenska pensionssparare?
För den genomsnittlige svensken som sparar till pensionen genom premiepensionen eller traditionella fondförsäkringar kan rapporten verka avlägsen. Men faktum är att stora delar av det svenska pensionssparandet är via globala indexfonder och teknikfonder och därmed tungt exponerat mot de amerikanska jättebolag som driver AI-boomen.
När Wall Street skakar på grund av varningssignaler från centralbanken känner även svenska sparare av svängningarna i plånboken.
AI-jättarnas värderingar bygger i dag på att tillväxten fortsätter i ett rasande tempo utan några som helst avbrott. Om AI-bubblan spricker drabbas inte bara de stora börsjättarna i USA utan även de svenska pensionsportföljer som litar på att tekniksektorn ska bära upp den framtida avkastningen.
Några exempel på allvaret i hotet med AI-hajpen
Den svenska premiepensionens så kallade ”soffliggarfond” (AP7 Såfa) har cirka 228 miljarder kronor investerade i Nvidia samt techjättarna Alphabet, Amazon, Microsoft och Meta (vilket motsvarar omkring 14 procent av fonden), vilket Dagens PS nyligen har berättat om.
Nästan sex miljoner svenskar har sina premiepensionspengar placerade i AP7 Aktiefond utan att göra ett aktivt val, vilket innebär att en stor del av befolkningen indirekt är exponerad mot den amerikanska AI-infrastrukturen, enligt DN debatt.
Även traditionella pensionsbolag och buffertfonder (som Alecta, AP-fonderna med flera) har betydande innehav i USA:s stora teknikbolag, även om omfattningen varierar och vissa bolag har sett över sina risker, har Affärsvärlden rapporterat.

Utbildad journalist med nästan 40 år i yrket. Har varit allmänreporter, kriminalreporter, jobbat med print och digitala medier, och var en tid chefredaktör för ett magasin på Dagens PS, samt under en kort period nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och senare redaktionschef för News55.

Utbildad journalist med nästan 40 år i yrket. Har varit allmänreporter, kriminalreporter, jobbat med print och digitala medier, och var en tid chefredaktör för ett magasin på Dagens PS, samt under en kort period nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och senare redaktionschef för News55.
Senaste nytt

Fed: AI största hotet mot ekonomin – så drabbar det din pension

Stor risk att bränna pengar i börsnoteringar i år

Sverige-id startar 1 december – anhöriga får fortfarande inte hjälpa äldre

Förväntningarna på inflationen om ett år stiger
