Plånboken flyttar in i mobilen – snart förändras sättet du legitimerar dig

Mer än en digital legitimation

Digg beskriver identitetsplånboken som en app där privatpersoner och företag ska kunna identifiera sig, dela information och signera digitalt. Användaren ska själv ha kontroll över vilka uppgifter som delas.

Det är här utvecklingen börjar likna en plånbok i ordets mer traditionella betydelse. Tanken är att den med tiden ska kunna innehålla olika digitala intyg och uppgifter som kan användas när man behöver styrka något om sig själv.

En viktig princip är att man inte ska behöva lämna ut fler uppgifter än situationen kräver. I stället för att exempelvis visa en hel identitetshandling ska digitala intyg kunna användas för att styrka specifika uppgifter.

En sådan lösning kan till exempel användas när du behöver bevisa att du har uppnått en viss ålder. I stället för att visa en hel id-handling med namn, födelsedatum och andra personuppgifter kan det räcka att digitalt bekräfta att du är över den aktuella åldersgränsen. På så sätt behöver du inte lämna ut mer information än vad situationen kräver.

Den svenska utvecklingen styrs i sin tur av EU:s nya regler om digital identitet. Målet är att plånboken ska kunna användas både i Sverige och över nationsgränserna i Europa.

Läs även: Aktier, räntor eller guld – placera efter när pengarna ska användas – E55

Allt finns inte i mobilen i december

Här finns en viktig skillnad mellan Sverige-id och den färdiga digitala plånboken.

Den 1 december är det Sverige-id som privatpersoner ska kunna börja ansöka om. Diggs digitala identitetsplånbok utvecklas däremot stegvis. I december kommer en första version att finnas i en testmiljö, medan en bredare lansering är planerad till 2027. Då är målet också att börja erbjuda fler digitala intyg och funktioner.

Så ser tidsplanen ut

Men vad händer med den som inte vill använda mobilen?

Den nya tekniken har en viktig utmaning att ta hänsyn till. Ju fler samhällsfunktioner som blir digitala, desto större blir konsekvenserna för den som saknar smartphone, har svårt att använda digitala tjänster eller helt enkelt föredrar fysiska alternativ.

Det blir särskilt betydelsefullt när digital legitimering behövs för bankärenden, myndighetskontakter och andra delar av vardagen. En lösning som ska göra livet enklare behöver därför också fungera för människor med olika tekniska förutsättningar.

Frågan är redan aktuell i Sverige. När service, betalningar och myndighetskontakter flyttar till appar och andra digitala system finns en risk att personer med begränsad digital vana får svårare att klara vardagliga ärenden.

I Sverige är målet att den färdiga statliga identitetsplånboken ska vara tillgänglighetsanpassad för att kunna användas av så många som möjligt. Samtidigt ligger den fullt utbyggda lösningen flera år framåt i tiden.

Det här behöver du göra

För den som är nöjd med sin nuvarande e-legitimation finns ingen anledning att göra något i dag. Polisen är tydlig med att Sverige-id ska vara ett komplement, inte en ersättare för de e-legitimationer som redan finns.

Vill du däremot skaffa Sverige-id som svensk medborgare behöver du från den 1 december ansöka om ett nytt nationellt id-kort och Sverige-id samtidigt på en av Polisens passexpeditioner.

Sedan börjar nästa fas. Under de kommande åren ska den digitala plånboken successivt få fler funktioner och kunna användas av fler myndigheter och privata aktörer. Diggs tidsplan innebär att en certifierad europeisk digital identitetsplånbok i Sverige är planerad till 2029.

Plastkort och dagens e-legitimationer försvinner alltså inte den 1 december. Förändringen sker stegvis, men mobilen får en större roll: Där ska vi framöver inte bara kunna logga in utan också styrka vår identitet och dela de uppgifter som behövs i olika situationer.

Källor: Polismyndigheten: Statlig e-legitimation – Sverige-id, Digg: Digital identitetsplånbok – frågor och svar, NZ Listener, augusti 2026

Läs mer: Samhället kräver appar och BankID – äldre riskerar att låsas ute – E55

_ANNONS