Samhället kräver appar och BankID – äldre riskerar att låsas ute

Kontanterna försvinner från vardagen

Riksbanken beskriver den svenska betalningsmarknaden som nästan helt digital. Kortbetalningar är vanligast, allt fler betalar med mobilen och kontantanvändningen fortsätter att minska. Enligt Riksbanken görs endast vart tionde köp i butik med kontanter.

Det är en effektiv utveckling för handeln och bankerna, men den skapar också sårbarhet. När färre butiker tar kontanter och färre tjänster kan skötas manuellt minskar alternativen för den som inte kan eller vill använda digitala lösningar.

För äldre blir det särskilt kännbart. Kontanter har länge fungerat som ett enkelt och begripligt betalmedel. När kontanterna trängs undan krävs i stället kort, pinkoder, appar, uppdaterade mobiler och digital legitimation.

Gamla telefoner blir en ekonomisk risk

Digitaliseringen handlar inte bara om appar. Den handlar också om infrastrukturen bakom. PTS uppger att Sveriges största teleoperatörer stängde ned 3G-näten under december 2025. Telenor och Tele2 avvecklade även 2G-näten i december 2025, medan Telia väntar till slutet av 2027.

Det innebär att äldre mobiler, larm, GPS-utrustning och annan teknik kan behöva bytas ut. För en yngre person kan det vara en irritation. För en äldre person kan det bli både en säkerhetsfråga och en oväntad kostnad.

Den som behöver köpa ny telefon måste inte bara betala för den. Personen måste också kunna installera appar, flytta kontakter, aktivera BankID och förstå nya säkerhetskrav. Varje steg ökar risken att bli beroende av anhöriga eller betald hjälp.

Bank, vård och myndigheter flyttar in i mobilen

Problemet växer när flera samhällstjänster förändras samtidigt. Banken hänvisar till appen. Vården hänvisar till 1177. Myndigheter skickar digital post. Parkeringsautomater ersätts av QR-koder och betalappar.

Varje förändring kan verka liten. Tillsammans skapar de ett samhälle där självständighet förutsätter digital kompetens.

För många äldre handlar det inte om ovilja. Det kan handla om syn, motorik, minne, oro för bedrägerier eller rädsla för att trycka fel. I värsta fall leder osäkerheten till att människor låter bli att göra viktiga ärenden, väntar med vårdkontakt eller överlåter privatekonomin till någon annan.

När hjälp från anhöriga blir en säkerhetsrisk

Många löser problemen genom att be barn eller barnbarn om hjälp. Det kan fungera bra, men det är inte riskfritt.

BankID, bankappar och lösenord är personliga. Den som lämnar över för mycket kontroll kan hamna i en utsatt situation, även om hjälpen ges med goda avsikter. Det kan också skapa konflikter i familjen när en anhörig får insyn i konton, betalningar och vårdärenden.

För äldre som saknar närstående blir situationen ännu svårare. Då krävs ofta kontakt med bank, kommun, vård eller frivilligorganisationer. Den hjälpen finns, men den är inte alltid enkel att hitta.

Guide: Så minskar du risken för digitalt utanförskap

• Kontrollera om din mobil fungerar med 4G och 5G och om operativsystemet klarar BankID.
• Ha fler än ett betalsätt, exempelvis kort, Swish och en mindre summa kontanter hemma.
• Se över fullmakter och anhörigbehörighet innan ett akut behov uppstår.
• Be banken förklara vilka alternativ som finns om du inte kan använda mobil BankID.
• Undvik att lämna ut koder, lösenord eller BankID till anhöriga, även när hjälpen är välmenad.

Läs även: Äldre fondsparare väljer dyrare fonder än yngre – E55