E55

Tog Göran Persson 258 miljarder från pensionerna?

Göran Persson
Den dåvarande statsministern Göran Persson var själv medveten om de långsiktiga konsekvenserna. (Foto: TT)
Christian Pedersen
Christian Pedersen
Uppdaterad: 08 apr. 2026Publicerad: 08 apr. 2026

Påståendet återkommer i debatten. Men verkligheten bakom miljardbeloppet är mer komplex och handlar om ett av Sveriges största systemskiften.

ANNONS
ANNONS

Frågan om 258 miljarder kronor från pensionssystemet har blivit en seglivad berättelse i svensk politik.

Ofta framställs det som att staten tog pengar från pensionärerna.

Men bilden kräver en mer nyanserad genomgång.

Mellan 1999 och 2001 fördes 258 miljarder kronor från de allmänna pensionsfonderna till statskassan. Beslutet fattades i riksdagen med brett stöd från både Socialdemokraterna och borgerliga partier.

Bakgrunden var en genomgripande reform av hela pensionssystemet. Staten tog samtidigt över kostnader för garantipension, efterlevandepension och förtidspension.

Överföringen fungerade som en kompensation för dessa nya åtaganden. Samtidigt visar nya siffror att kontrollen av pensionssystemet skärps.

Under det senaste året stoppade myndigheterna felaktiga pensionsutbetalningar på över 500 miljoner kronor och krävde tillbaka ytterligare hundratals miljoner.

Inte en enkel överföring

Det innebär att pengarna inte försvann i ett budgethål, utan flyttades som en del av en strukturell omställning.

ANNONS

Trots det har formuleringen om att staten “tog” pengarna fått fäste i den offentliga debatten. Den dåvarande statsministern Göran Persson var själv medveten om de långsiktiga konsekvenserna.

“Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år”, sade han 2005, enligt Aftonbladet..

Reformen stärkte statsfinanserna och skapade ett mer självbalanserande pensionssystem, men den flyttade också risk från staten till individen.

ANNONS

Effekter som märks i dag

När tillgångarna i pensionssystemet minskade ökade känsligheten för ekonomiska svängningar.

Det bidrog senare till att den så kallade bromsen slog till hårdare under perioder av svag utveckling.

Samtidigt infördes mekanismer som direkt påverkar pensionernas nivå. Utbetalningarna kopplas till livslängd och ekonomisk tillväxt, vilket gör systemet finansiellt stabilt men mindre generöst.

En annan central förändring var att pensionsavgiften sänktes från 18,5 till 17,21 procent av lönen. Det gav mer pengar i plånboken under arbetslivet, men lägre pension på sikt.

En fråga utan enkelt svar

ANNONS

Resultatet syns tydligt. Den allmänna pensionens andel av slutlönen har sjunkit från omkring 60 procent till under 50 procent i genomsnitt.

Det gör frågan om de 258 miljarderna svår att besvara med ett enkelt ja eller nej.

Pengarna flyttades, men som en del av ett större systemskifte som fortfarande formar svenskarnas pensioner i dag.

Det är där den verkliga konsekvensen ligger. Inte i en enskild överföring, utan i hur risk och ansvar omfördelades för en hel generation.

Missa inte:

De bästa länderna att pensionera sig i 2026 – E55

Varje intjänad krona räknas inte lika i pensionssystemet – E55

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS