Många oroar sig för att AI ska ta jobben. Men historien visar något annat och den största risken kan vara hur vi själva reagerar.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

Många oroar sig för att AI ska ta jobben. Men historien visar något annat och den största risken kan vara hur vi själva reagerar.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Sparpsykologen Niklas Laninge på Opti varnar för tunnelseende, överdriven handlingskraft och beslut som i värsta fall skadar både karriär och ekonomi.
I ett samtal om AI och jobb beskriver han hur rädslan för förlust och osäkerhet slår till direkt när tekniken rusar fram, särskilt när det handlar om något så centralt som arbetet.
Enligt Niklas Laninge är ett jobb mer än lön, det är identitet och trygghet, och därför går alla larmsignaler igång när vi hör att AI hotar arbetsmarknaden beskriver Niklas
Enligt Laninge hatar människor förluster och osäkerhet. Minsta hot om att gå miste om något gör oss, som han uttrycker det, ”superduper stressade”. När det dessutom gäller jobbet, som för många är själva grunden för både ekonomi och vardag, blir reaktionen extra stark.
Läs mer:
AI-bubblan kan hota dina pensionspengar. E55
Därför triggas vi hårt när vi läser rubriker om uppsägningar, AI-system och nya verktyg. Jobbet är för många en central del av vem man är, inte bara en månatlig löneinsättning.
När något uppfattas som ett hot mot jobbet, då blir det enligt Laninge ”alla larmsignaler på en gång”.
Enligt Laninge finns det tre stora missuppfattningar om teknikskiften och arbetsmarknad.
Den första är föreställningen om att tekniken bara ”tar bort jobb”. Historiskt har jobb försvunnit, men nya jobb har också skapats.
Han påminner om att sex av tio jobb inte fanns för ungefär åttio år sedan, även om det är just en lång tidsperiod.
Den andra missuppfattningen handlar om tempo. Människor överskattar ofta hur snabbt förändring sker på kort sikt, men underskattar hur mycket som hinner hända på lång sikt. Det gäller även nu, när AI dominerar debatten.
Den tredje är tanken om att ”just nu är det annorlunda”. Laninge jämför med börsras, där människor gärna säger att tidigare krascher inte går att jämföra, men att det nu ändå måste vara något helt nytt.
Enligt honom har människor i alla tider tänkt att just deras tid är unik, men historien har upprepat sig många gånger.
Rädslan för att bli av med jobbet leder inte bara till stress. Den kan också påverka hur både individer och företag agerar ekonomiskt.
Psykiskt riskerar den som är orolig att fastna i ett slags tunnelseende. Man får skygglappar och ser bara nyheter som bekräftar det man redan tror, till exempel uppsägningar som kopplas till AI.
Laninge menar att det då är viktigt att aktivt leta efter motbevis, som att vissa uppsägningar kan bero på överrekrytering under pandemin eller att det samtidigt växer fram nya typer av jobb.
Läs mer:
Svenska AI-bolag exploderar – så vände techvågen. Dagens PS
På företagsnivå beskriver han hur människor ofta blir för handlingsorienterade. Man vill visa att man ”tar AI på allvar” och går snabbt in i åtgärdsläge.
Som exempel lyfter han Shopify, där HR enligt honom införde en policy om att alla skulle rapportera hur många timmar i veckan de hade använt AI.
Dessutom ordnas AI-föreläsningar och AI-dagar. Laninge ser det som ett typexempel på att springa för snabbt mot det nya, i stället för att först zooma ut och se helhetsbilden.
Laninge pekar på några konkreta strategier för den som känner AI-oro i vardagen.
Det första är att luta sig mot historien. På samma sätt som sparare gärna tittar på historisk avkastning för att lugna nerverna, kan vi titta på tidigare teknikskiften.
Enligt Laninge är AI ett stort skifte, sannolikt i klass med internet eller smartphonen, men inte nödvändigtvis större.
Det har historiskt sett inte inneburit att alla jobb försvunnit.
Det andra är att aktivt leta efter information som talar emot den egna rädslan.
Till exempel nyheter som visar att vissa uppsägningar inte beror på AI och exempel på nya roller som skapas.
Det tredje är att prata om oron.
Att sätta ord på rädslan tillsammans med kollegor och anhöriga kan göra den mer hanterbar och minska risken att fatta impulsiva beslut som drabbar både jobb, ekonomi och trygghet.
Läs mer:
Alla har inte pengar över. E55

Chefredaktör för E55, Dagens PS, Realtid. Bevakar främst politik, världshändelser och makro. Har drivit Dagens PS sedan 2018 och succesivt tagit över de redaktionella ansvaret för ekonomikanalerna E55 och Realtid.

Chefredaktör för E55, Dagens PS, Realtid. Bevakar främst politik, världshändelser och makro. Har drivit Dagens PS sedan 2018 och succesivt tagit över de redaktionella ansvaret för ekonomikanalerna E55 och Realtid.

Just nu får du ett riktigt bra pris på Sveriges mest valda hemlarm med brand- och inbrottsskydd. Räkna ut ditt pris och ta del av erbjudandet