Även sjukvården står för utsläpp som orsakar klimatförändringar

Engångsprodukter

Linn Hemberg har en bakgrund inom miljövetenskap och i sina doktorandstudier har hon beräknat klimatpåverkan från intensivvård och kirurgi med hjälp av livscykelanalyser.

Metoden gör det möjligt att uppskatta produkters och systems totala miljöpåverkan, från utvinning av råvaran och tillverkning, till användning och avfallshantering.

I sina analyser har hon inkluderat instrument och förbrukningsmaterial, energianvändning och ventilation, medicinsk bilddiagnostik, narkosgaser, läkemedel och vätskor.

Resultaten av analyserna visar att det är tydliga skillnader mellan Sverige och många andra länder i världen.

I Sverige står användningen av engångsprodukter för 63 procent av klimatpåverkan från intensivvården, varför minskning av den användningen är den enskilt viktigaste åtgärden här. 

I ett internationellt perspektiv domineras utsläppen i stället av energiförbrukningen, så i länder som är beroende av fossila bränslen är en övergång till förnybar energi den mest effektiva åtgärden för att minska sjukvårdens klimatpåverkan.

Används onödigt ofta

Linn Hemberg har träffat personal på sjukhusen i Helsingborg, Landskrona, Lund och Malmö och sett att det som styr vad som köps in till materialförråd och operationssalar ofta är traditioner och personliga preferenser.

”Jag vill inte skuldbelägga vårdpersonalen, de sliter redan hårt i sin vardag. Men det handlar ofta om vanor. Därför behövs mer utbildning, även för inköpare, och på politisk nivå behöver man lösa infrastrukturen så att de nödvändiga förändringarna faktiskt går att genomföra”, säger hon i pressmeddelandet.

I sin avhandlingen har hon identifierat konkreta utsläppskällor i intensivvården och topp 5-listan av engångsartiklar utgörs av handskar, plastförkläden, sprutor, kompresser och tvättlappar.

Det är produkter som ibland används onödigt ofta, många engångsartiklar skulle också kunna bytas ut mot flergångsalternativ.

För till exempel textilier handlar det om en klimatbesparing upp mot 90 procent och en kostnadsbesparing på ungefär 40 procent.

Förebyggande hälsoinsats

Linn Hemberg tycker att det vore önskvärt att väga in miljö- och klimatpåverkan tidigare i beslutsprocesser, exempelvis inom klinisk forskning och att klimatpåverkan borde kunna utgöra ett beslutsunderlag om två behandlingsalternativ ger lika god vård.

Hon menar att vården då skulle kunna minska sina utsläpp utan att göra avkall på kvalitet eller patientsäkerhet.

Eftersom klimatförändringar både direkt och indirekt leder till ökad sjuklighet och dödlighet, exempelvis genom luftföroreningar och extrem värme, vilket ökar belastningen på sjukvården, är en minskning av sjukvårdens klimatpåverkan inte bara en miljöfråga utan också en förebyggande hälsoinsats.

”I dag behöver principen first do no harm tolkas bredare. Det handlar inte bara om att inte skada den enskilda patienten, utan om att värna folkhälsan i ett längre perspektiv och även hälsan hos framtida generationer”, säger Linn Hemberg i pressmeddelandet.

Läs mer på E55: Luftföroreningar kan driva på demens – ny forskning skärper kraven på åtgärder

Läs mer på Dagens PS: Forskare: 62 000 döda i Europa på grund av klimatförändringarna

Läs mer på Realtid: Varning: Klimatmodeller kan lura världen in i en ny global finanskris