E55

Det svenska språket som inte ingår i äldreomsorgens språkkrav

Rita Ingvarsson, förbundsordförande i Sveriges Dövas Pensionärsförbund. En en ny lag ställer krav på kunskaper i svenska för personal som arbetar inom äldreomsorgen, inom Äldreomsorghslyftet har kommuner utbildat personal i svenska och något av de nationella minoritetsspråken, men inte i teckenspråk.
Rita Ingvarsson, förbundsordförande i Sveriges Dövas Pensionärsförbund. En en ny lag ställer krav på kunskaper i svenska för personal som arbetar inom äldreomsorgen, inom Äldreomsorghslyftet har kommuner utbildat personal i svenska och något av de nationella minoritetsspråken, men inte i teckenspråk. (Foto: Jon Buscall)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 11 maj 2026Publicerad: 11 maj 2026

Döva äldre har samma rättigheter som andra att få omsorg och stöd på sitt språk, men inga kommuner har ansökt om medel för att stärka kompetensen i teckenspråk.

ANNONS
ANNONS

Från och med den 1 juli 2026 införs en ny lag som ställer krav på kunskaper i svenska för personal som arbetar inom äldreomsorgen.

Det är en del av regeringens satsning för att öka kvaliteten och tryggheten i äldreomsorgen, och språkkravet kopplas till Äldreomsorgslyftet.

Under 2024 utbildades nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen genom satsningen Äldreomsorgslyftet, men en tredjedel av de 1,7 miljarder kronor som skulle stärka kompetensen i äldreomsorgen användes aldrig utan betalades tillbaka.

Satsningen omfattade bland annat språkstöd eller utbildning för vårdpersonal i svenska och i Sveriges nationella minoritetsspråk, finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Drygt 1 400 anställda inom äldreomsorgen läste svenska, men det var endast sju kommuner som erbjöd utbildning i något av de nationella minoritetsspråken.

Teckenspråk

Sedan två år tillbaka finns det alltså, genom Äldreomsorgslyftet, statligt stöd för att stärka kompetensen i teckenspråk inom äldreomsorgen.

Inga kommuner har dock ansökt om medel för att göra det, vilket Sveriges Dövas Riksförbund, SDR, och Sveriges Dövas Pensionärsförbund, SDP, tycker att det är ett tecken på brister i systemet inom äldreomsorgen.

Äldre som är döva har samma rättigheter som andra att få omsorg och stöd på sitt språk, alltså svenskt teckenspråk.

ANNONS

Döva äldre har länge fått nöja sig med att få hjälp och omsorg av personal som de inte kan kommunicera med.

Det gör att kommunikationen i praktiken ofta begränsas till enstaka ord nedskrivna på pappersappar, eller till att personalen kan några enstaka tecken, vilket är en situation som ingen annan grupp i samhället skulle acceptera.

Läs mer på E55: Språkkravet i äldreomsorgen får kritik – pekar på avgörande brist

ANNONS

Anställa döva undersköterskor

SDP och SDR tycker att det här är allvarligt och påtalar att det finns utbildade döva undersköterskor som kan arbeta inom äldreomsorgen.

De menar att satsningar bör riktas mot att anställa döva i stället för att lägga stora resurser på att teckenspråksutbilda personal som sällan får möjlighet att använda språket, eftersom det i dag finns få teckenspråkiga avdelningar och boenden.

Det statliga stödet kan även användas till att utbilda fler döva undersköterskor och på så sätt stärka kompetensen där den verkligen behövs.

Bör inkluderas i språkkravet

Ett exempel på hur en verksamhet med teckenspråkig hemtjänst kan bedrivas är projektet Movadot i Jönköping, projektrapporten visar på ökad trygghet, större självständighet och bättre hälsa hos döva äldre.

ANNONS

När rätt kompetens saknas ökar risken för isolering, passivitet och försämrat mående.

SDP och SDR vill att regeringen, regioner och kommuner gemensamt säkerställer tillgången till personal med svenskt teckenspråk i äldreomsorgen genom tydliga krav på kompetensbaserad rekrytering och kompetensförsörjning.

De vill att regeringen, regioner och kommuner inkluderar svenskt teckenspråk i språkkraven inom äldreomsorgen i statliga satsningar som Äldreomsorgslyftet, samt att medel inom ramen för satsningen öronmärks för att möjliggöra anställning av döva samt att utbilda döva till undersköterskor.

Organisationerna vill även att regeringen, regioner och kommuner skapar förutsättningar för nya, alternativa lösningar inom äldreomsorgen, samt möjliggör för kommuner att samverka över kommungränser.

Läs mer på E55: Knappt halv miljon per kommun ska säkra språket i äldreomsorgen

Läs mer på Dagens PS: Studie avslöjar: De är bäst på äldreomsorg

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

ANNONS