En sista investering i framtiden – gröna begravningar utmanar traditionen

Vattenbegravning – upplösning utan utsläpp

Ett av de mest uppmärksammade alternativen är alkalisk hydrolys, ofta kallad vattenbegravning. Metoden innebär att kroppen löses upp i en varm, lätt alkalisk vattenlösning under högt tryck. Processen tar några timmar och ger inga utsläpp av koldioxid eller giftiga gaser, till skillnad från kremation.

Mjukvävnaden bryts ned fullständigt, medan benfragment mals till pulver och återlämnas till de anhöriga. Metoden används redan i flera länder och lockar allt fler konsumenter.

Undersökningar visar att nära var tredje britt kan tänka sig vattenbegravning om alternativet vore tillgängligt, enligt en artikel publicerad i BBC Science Focus Magazine.

Vad säger svensk lag i dag?

Trots det ökande intresset är utrymmet för nya begravningsformer begränsat i Sverige. Enligt begravningslagen (1990:1144) är det i dag endast jordbegravning och kremering som är tillåtna sätt att ta hand om en avliden. Andra metoder, såsom vattenbegravning eller mänsklig kompostering, omfattas inte av lagstiftningen.

Det innebär att även om tekniken finns och efterfrågan ökar internationellt, saknas i nuläget lagstöd för att införa dessa alternativ i Sverige. En förändring skulle kräva politiska beslut och en modernisering av regelverket.

Läs mer: Sverige har världens längsta väntetid på begravning – E55

När kroppen blir jord igen

Ett ännu mer cirkulärt alternativ är mänsklig kompostering. Metoden bygger på kontrollerad nedbrytning med hjälp av mikroorganismer, där kroppen omvandlas till näringsrik jord inom ett par månader. Jorden kan sedan användas för naturvård eller återföras till anhöriga.

Internationellt beskrivs metoden som både yteffektiv och klimatsnål. I flera länder används den redan, och i Sverige har frågan börjat väcka uppmärksamhet i takt med att hållbarhetsdebatten breddas till att omfatta även döden.

Ekonomi, värderingar och generationsansvar

För många handlar valet om mer än miljö. Det rör även ekonomi och ansvar gentemot nästa generation. Gröna begravningsalternativ är ofta enklare, ibland billigare och innebär ett mindre materiellt fotavtryck. För en växande grupp ses de som en naturlig fortsättning på ett liv präglat av medvetna val.

Samtidigt är begravningsbranschen starkt reglerad och traditionstyngd. Frågan är därför inte bara vilka alternativ som finns, utan hur snabbt lagstiftning och normer kan anpassas till nya värderingar. För många blir döden därmed nästa stora hållbarhetsfråga.

Fakta: Begravning och lag i Sverige

Detta gäller i dag:
• Svensk begravningsverksamhet regleras av begravningslagen (1990:1144)
• Endast jordbegravning och kremering är tillåtna sätt att ta hand om en avliden
• Alternativa metoder som vattenbegravning och mänsklig kompostering saknar lagstöd
• En lagändring krävs för att nya begravningsformer ska bli tillåtna

Källor: BBC Science Focus Magazine, januari 2026, samt Begravningslag (1990:1144), Riksdagen

Läs även: Samlarfynd i hemmet – kaffekoppen som kan ge 20 000 kronor – E55