E55
E55.se
Hälsa

Ett långt liv sitter i generna, men fem år står på spel

kost
Att leva friskt och exempelvis tänka på vad vi stoppar i oss är det som flyttar fram gränserna hur länge vi lever. Men generna har stor betydelse, visar ny forskning. (Foto: Pontus Lindahl/TT)
Roland Klinga
Roland Klinga
Uppdaterad: 30 jan. 2026Publicerad: 30 jan. 2026

Hur länge vi lever styrs mer av generna än man tidigare trott. Ny forskning visar ändå att livsstilen kan flytta gränsen flera år.

ANNONS
ANNONS
Facebook
Twitter
LinkedIn

Mest läst i kategorin

Covid 19
Hälsa

Stor svensk studie: Covidvaccin påverkar inte fertiliteten

10 feb. 2026
kardiomyopati
Hälsa

Allt fler svenskar får hjärtsjukdomen kardiomyopati

10 feb. 2026
En man vars hårlinje börjar tunnas ut. Har ditt hår börjat tunnas ut vid hårfästet eller har du en begynnande flint? I så fall kan kanske en ny sydkoreansk kepsliknande enhet vara till hjälp, i alla fall om och när den finns tillgänglig.
Hälsa

Ny kepsliknande apparat kan förhindra håravfall

10 feb. 2026
En flicka sover med rosa hörlurar. Enligt en ny studie kan rosa brus, som allt oftare används i appar och ljudmaskiner för att hjälpa människor att somna i stället kan försämra sömnkvaliteten.
Hälsa

Sömn-appar med rosa brus kan försämra din sömn

10 feb. 2026
träning
Hälsa

Forskare: Rätt träning kan förlänga livet

09 feb. 2026

Hur länge vi lever har länge setts som ett resultat av hur vi äter, rör oss och lever våra liv. Men en ny studie visar att generna har betydligt större betydelse än forskare tidigare trott. Enligt resultaten står genetiken för över hälften av skillnaderna i människors livslängd, ungefär dubbelt så mycket som tidigare uppskattningar, berättar CNN Health.

”Det är inte alls förvånande”, säger Deborah Kado, läkare och biträdande chef vid Stanford Longevity Center, som inte varit involverad i studien. 

Arv och miljö

Hon påpekar att forskare länge varit överens om att de flesta egenskaper formas av både arv och miljö, även om livslängd ofta setts som främst miljöberoende.

Studien, som publicerats i tidskriften Science, visar att livslängd liknar andra komplexa egenskaper, som kolesterolnivåer och risken för benskörhet. De påverkas av många olika gener, men också i hög grad av livsvillkor, levnadsvanor och omgivning.

Läs mer: De flesta fall av all sorts demens kan kopplas till en gen (E55)

Tidigare studier har underskattat genetikens betydelse eftersom de byggt på data från personer födda före 1800-talet. På den tiden dog många i infektionssjukdomar och olyckor, innan vaccin, moderna läkemedel, bättre hygien och säkerhetsregler blev vanliga. Dessa faktorer gjorde att genetiska skillnader i livslängd hamnade i skymundan.

När forskarna i den nya studien rensade bort sådana faktorer blev genetikens påverkan tydligare.

”När man städar bort det här ur datan träder genernas fulla effekt fram”, säger Uri Alon, studiens huvudförfattare och forskare vid Weizmann Institute of Science i Israel.

ANNONS

Han fortsätter:

”Många tänkte att generna nog var ganska irrelevanta. Men vi har faktiskt en genetisk livslängd som i viss mån är förutbestämd i våra gener”, säger han.

ANNONS

Livsstil är viktigt

Generna berättar dock inte hela historien. Enligt studien är cirka 55 procent av livslängden genetiskt betingad. De resterande 45 procenten påverkas av slump och av våra egna val.

”En del handlar om tur, och en del handlar om våra beslut”, säger Alon.

Livsstilsfaktorer som motion, kost och sociala relationer kan enligt honom förskjuta den genetiskt styrda livslängden med omkring fem år.

”Generna är inget slutgiltigt öde”, säger han.

En person med genetiska förutsättningar att leva till 80 år kan alltså nå 85 med hälsosamma vanor, medan ohälsosamma livsval kan sänka livslängden till 75.

Läs mer: Därför har vissa svårare att gå ner i vikt än andra (E55)

ANNONS

”Men sunda vanor tar dig inte från 80 till 100 om dina gener är inställda på 80.”

I USA nådde den genomsnittliga livslängden 79 år under 2024, enligt färska siffror från US Centers for Disease Control and Prevention (CDC), efter en tydlig nedgång under covid-19-pandemin.

Deborah Kado menar att produkter som marknadsförs som genvägar till ett långt liv inte är lösningen. I stället är det klassiska råd som gäller med regelbunden fysisk aktivitet, bra matvanor och social gemenskap.

Samtidigt pågår en vetenskaplig diskussion om vad som egentligen är viktigast. Att leva länge eller att leva friskt.

Livskvalitet viktigt

”Att vara frisk längre har ett enormt värde”, säger Dan Arking, åldringsforskare vid Johns Hopkins University, och menar att fler år inte nödvändigtvis är önskvärda om de tillbringas i dålig hälsa.

Den högsta dokumenterade åldern är 122 år, och det är fortfarande oklart om människans livslängd går att förlänga bortom den gränsen.

”Det kan finnas ett övre tak”, anser han.

Uri Alon delar uppfattningen att livskvalitet är viktigare än extrem livslängd.
– ”När vi närmar oss 100 år börjar vi redan känna av väggen vid 120”, säger han.

ANNONS

Trots detta ser forskarna studien som ett viktigt steg framåt.

”Det är 50 procent arv och 50 procent miljö. Det är vi vana vid och nu vet vi att livslängden fungerar på samma sätt”, säger dom.

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
ANNONS
mobile
desktop