Forskare: Frön till demens sås redan i barndomen

Barn sår frön. Enligt forskare som identifierat riskfaktorer för demens kan rötterna till demens sträcka sig så långt tillbaka som till barndomen eller spädbarnsåldern.

Enligt forskare som identifierat riskfaktorer för demens kan rötterna till demens sträcka sig så långt tillbaka som till barndomen eller spädbarnsåldern. (Foto: Anna Shvets/Pexels)

Annika Hjerpe

Uppdaterad: 04 maj 2026Publicerad: 04 maj 2026

Demens dyker inte bara upp, vissa riskfaktorer finns där redan vid födseln medan andra uppstår under bardomen och när vi är unga.

ANNONS

Nästan hälften av alla demensfall kan bero på riskfaktorer som vi själva kan påverka, det handlar om sådant som alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet, hjärt-kärlsjukdom, höga blodfetter, högt blodtryck, hörselnedsättning och rökning, det skriver E55.

Studier har identifierat flera olika förändringsbara riskfaktorer för demens, men det är inte till mycket hjälp att förändra dem när neuredegeneration redan har påbörjats, det skriver Science Alert.

I en studie från 2023 identifierade svenska och tjeckiska forskare några faktorer vid födelsen som förknippas med en något ökad risk för demens senare i livet.

Några av dessa faktorer går inte att kontrollera, som att dela livmoder med en tvilling, men andra, som att ha kort mellanrum mellan födslar eller att bli gravid efter 35, kan föräldrar kontrollera.

Tidigt i livet

I slutet av 2024 publicerades en annan studie som undersökte riskfaktorer för demens bland personer i åldern 18 till 39.

En grupp experter från 15 länder sammankallades av Global Brain Health Institute, GBHI, på Irland, för att hjälpa till att utveckla en plan för att förbättra människors hjärnhälsa.

Francesca Farina, neuroforskare vid Global Brain Health Institute, GBHI, säger att ung vuxen ålder är en viktig tid för interventioner som avsevärt skulle kunna minska risken för demens senare i livet.

Vissa av de riskfaktorer som forskarna har identifierat är relaterade till livsstil, som överdrivet drickande, rökning, fysisk inaktivitet och social isolering.

ANNONS

Andra riskfaktorer är miljörelaterade, som exponering för föroreningar, traumatiska hjärnskador, hörsel- eller synnedsättning eller låg utbildningsnivå och sådant som fetma, diabetes, högt blodtryck, LDL-kolesterol och depression, hälsoproblem som kan uppstå på grund av livsstilsval.

ANNONS

Livets första decennium

Forskarna menar att vi kan vidta åtgärder för att minska många av de riskfaktorer som ökar risken att utveckla demens, som kan börja mycket tidigare i våra liv än många inser.

”Kan rötterna till demens sträcka sig så långt tillbaka som barndomen eller spädbarnsåldern? Ökande bevis tyder på ja, och att exponering för riskfaktorer under det första decenniet av livet (eller till och med i livmodern) kan ha livslånga konsekvenser för demensrisken”, skrev tre av forskarna i The Conversation för ett år sedan.

”Det mesta av demensforskningen fokuserar förståeligt nog på förändringar i samband med (åldersrelaterad kognitiv) nedgång senare i livet. Men det finns allt fler bevis för att många av skillnaderna i hjärnstruktur och funktion i samband med demens hos äldre vuxna åtminstone delvis kan ha funnits sedan barndomen”, skrev de vidare i The Conversation.

Ett livslångt mål

Forskarna skrev att i långtidsstudier där människors kognitiva förmåga spårats under hela deras liv, är en av de viktigaste faktorerna som förklarar människors kognitiva förmåga vid 70 års ålder, deras kognitiva förmåga när de var 11.

Enligt forkarna har äldre vuxna med sämre kognitiva färdigheter ofta haft sämre färdigheter sedan de var barn och skillnaderna beror inte enbart på en snabbare nedgång på grund av hög ålder.

Forskarna skrev att om man letar efter bevis på demensrelaterade skador på hjärnskanningar verkar vissa förändringar vara mer relaterade till riskexponeringar tidigt i livet än till ohälsosamma livsstilar nu.

ANNONS

”Sammantaget kanske tiden är inne för när förebyggande av demens bör ses som ett livslångt mål, snarare än bara ett fokus för ålderdomen”, skrev forskarna i The Conversation.

Läs mer på E55: Luftföroreningar kan driva på demens – ny forskning skärper kraven på åtgärder

Läs mer på Dagens PS: Så enkelt kan du minska risken för demens – enligt ny studie

Läs mer på Realtid: Demenskrisen: ”Redan på nödlägesnivå”

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:

Demens Forskning Hjärnan

Annika Hjerpe

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Annika Hjerpe

ANNONS