Antalet rapporterade biverkningar ökar kraftigt och vissa preparat sticker ut som särskilt problematiska i statistiken.


Antalet rapporter om misstänkta läkemedelsbiverkningar ökar i Sverige.
Under fjolåret registrerades 18 278 fall, en tydlig uppgång jämfört med två år tidigare.
Bakom siffrorna finns både en ökad användning av vissa läkemedel och en större medvetenhet kring att rapportera biverkningar.
Det framgår av en sammanställning där flera välkända preparat återkommer på listan över de mest rapporterade.
Det är inte bara biverkningar som påverkar hushållen.
Många svenskar betalar också mer än nödvändigt för sina läkemedel eftersom de tackar nej till billigare, likvärdiga alternativ på apoteket
Bantningsmedel i topp
Högst upp på listan återfinns läkemedel kopplade till viktminskning.
Enligt Aftonbladet toppar semaglutid, som används vid typ 2-diabetes och övervikt, statistiken med 275 rapporterade biverkningar.
Vanliga symptom är illamående, kräkningar och diarré.
Även tirzepatid, som används i liknande syfte, återfinns högt upp.
Här rapporteras 176 fall, med liknande biverkningsprofil.
Samtidigt syns andra läkemedel i statistiken, bland annat apixaban och vacciner mot covid 19, vilket visar att biverkningar förekommer inom flera olika behandlingsområden.
Vanliga symptom och ökande rapportering
De mest frekventa biverkningarna är tydliga.
Illamående, diarré och trötthet är återkommande i rapporterna.
Även huvudvärk och feber förekommer ofta, särskilt i samband med vaccinationer.
Ökningen i rapporterade fall kan delvis förklaras av att fler patienter och vårdgivare uppmärksammar och rapporterar misstänkta reaktioner.
Samtidigt har användningen av vissa läkemedel ökat kraftigt, vilket i sig driver upp antalet rapporter.
Utvecklingen syns även i europeiska data.
Enligt European Medicines Agency bygger läkemedelssäkerhet i stor utsträckning på spontana rapporter från patienter och vårdpersonal, vilket gör att ökade rapporteringsnivåer ofta speglar både högre användning och större medvetenhet.
Samtidigt betonar myndigheten att rapporterade biverkningar inte alltid innebär ett fastställt orsakssamband, utan är en del av det löpande säkerhetsarbetet.
Skillnad mellan rapport och risk
Det är viktigt att skilja på rapporterade biverkningar och faktiska risker.
Alla rapporter innebär inte att läkemedlet orsakat symptomen, men de fungerar som en viktig signal för myndigheter och läkemedelsföretag.
Systemet bygger på att misstänkta biverkningar samlas in för att kunna identifiera mönster över tid.
Det gör det möjligt att upptäcka potentiella risker och vid behov justera rekommendationer eller behandlingar.
För patienter innebär utvecklingen en tydlig uppmaning.
Att följa ordinationer och vara uppmärksam på kroppens signaler är avgörande, särskilt vid behandling med nya eller kraftfulla preparat.
Källa: Aftonbladet, torsdag 2 april 2026, s. 20
Missa inte:
AI-stöd vid mammografi ger färre missade fall av bröstcancer – E55
En sista investering i framtiden – gröna begravningar utmanar traditionen – E55
Senaste nytt

Hur förhåller du dig till tid – är du tidsoptimist eller tidspessimist?

Svensk oro för minskat Ukrainastöd

Så påverkas din tjänstepension av återbetalningsskyddet

Fondsparandet kan verka enkelt – här är avgiften som många missar
