Högt blodtryck känns oftast inte – därför ska du hålla koll på det

Då är blodtrycket högt

Vanligtvis definieras högt blodtryck i Sverige som 149 över 90, eller högre, vid flera mätningar på en mottagning. Vid mätning hemma går gränsen vid 135 över 85.

Blodtrycket mäts i två siffror uttryckt som millimeter kvicksilver, mmHg. Generellt sett betraktas ett blodtryck under 90 över 60 mmHg som lågt, det skriver Riksförbundet hjärt lung.

De två siffrorna står för hjärtats två faser i sin arbetscykel, när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blodet i kroppen skapas det övre trycket, det systoliska trycket, det visar trycket i artärerna i det ögonblick som hjärtat drar ihop sig och indikerar hur kraftfullt ditt hjärta arbetar.

Det andra, lägre värdet kallas diastoliskt tryck och representerar trycket i artärerna när hjärtat vilar och återfylls med blod. Det här trycket mäter motståndet i artärerna när blodet flödar tillbaka till hjärtat.

Blodtrycket 135 över 80, eller 135/80 mmHg, handlar alltså om balansen mellan hjärtats pumpförmåga och artärernas motstånd.

Hemmätning och dygnsmätning

För att ställa diagnos räcker det inte med en enda mätning och europeiska riktlinjer påtalar att det är viktigt att mäta blodtrycket med korrekt mätteknik samt att bekräfta hemmamätning med dygnsmätning.

Det beror på att det finns två vanliga fenomen som måste beaktas, det ena är att blodtrycket ofta stiger i vårdmiljö och det andra är att blodtrycket kan se normalt ut på mottagningen men är förhöjt i vardagen.

Ditt hjärta och dina kärl måste dygnet runt arbeta mot ditt blodtryck och även om trycket bara är lite förhöjt innebär det en konstant belastning som över tid kan leda till att dina kärl blir trängre och stelare, åderförkalkning.

Det gör också att hjärtmuskeln blir tjockare vilket gör den mindre effektiv. Den vanligaste följden av obehandlat högt blodtryck är ökad risk för stroke och hjärtinfarkt.

Det ger också ökad risk för njurskador då högt blodtryck och njursjukdom ofta förstärker varandra.

Var fjärde vuxen

Blodtrycket varierar med åldern, det börjar öka i medelåldern och de flesta som är äldre har ett högre blodtryck.

Ungefär var fjärde vuxen i Sverige har högt blodtryck och om du känner igen någon av följande riskfaktorer bör du vara extra vaksam:

• Ärftlighet: Om föräldrar eller syskon har högt blodtryck.
• Livsstil: Stillasittande, rökning eller hög alkoholkonsumtion.
• Kost: Högt saltintag och lite frukt och grönt.
• Metabol profil: Övervikt, särskilt bukfetma, eller obalans i blodsocker och blodfetter.
• Stress och sömn: Långvarig stress och sömnbrist påverkar blodtrycket negativt.

Källa: Testmottagningen

Högt blodtryck kommer sälla ensamt, därför bör du när du gör en hälsokontroll såväl kolla blodtrycket som ta blodprov för att kontrollera dina blodfetter, ditt blodsocker och din njurfunktion.

Böodfetterna ger en bild av din risk att drabbas av åderförkalkning, ditt blodsocker visar din metabola riskprofil och om du eventuellt har prediabetes. Njurfunktionen kontrollerar om dina njurar har påverkats av ditt höga blodtryck.

Läs mer på E55: Nya studien: Vanliga livsmedlet som påverkar hjärtat mer än du tror

Läs mer på Dagens PS: När är det bäst att mäta blodtrycket?

Läs mer på Realtid: Börjar som en vägning, slutar som en hälsokontroll