Insekternas vingar kan bli nästa vapen mot spridning av virus

Tydliga resultat i laboratorietester

I laboratorieförsök minskade den mönstrade akrylytan smittsamheten hos parainfluensavirus typ 3 med cirka 94 procent efter en timmes kontakt. Viruset i fråga orsakar bland annat luftrörskatarr och lunginflammation. Partiklarna slets sönder och skadades så mycket att de förlorade sin förmåga att föröka sig.

Avståndet mellan de mikroskopiska pelarna visade sig vara helt avgörande för effekten. Med ett mellanrum på cirka 60 nanometer blev skadorna som störst. Vid 100 nanometer försvagades effekten avsevärt, och vid 200 nanometer var den i princip avstängd.

Från sprött kisel till böjlig plast

Tidigare prototyper byggde på styvt kisel, vilket är ett sprött material som inte fungerar på böjda ytor som handtag och ledstänger. Därför valde forskargruppen att arbeta med flexibel akryl som kan formas med hjälp av ultraviolett ljus.

Studiens förstaförfattare Samson Mah, doktorand vid RMIT University i Australien, pekar enligt Labonline på att tillverkningsformen går att anpassa till rulltillverkning. Det skulle i så fall göra det möjligt att producera filmen i stor skala med befintlig fabriksutrustning, med potentiella användningsområden på mobilskärmar, tangentbord och sjukhusbord.

Brist på traditionella metoder

Traditionella desinfektionsmedel har tydliga begränsningar eftersom de ofta måste hållas fuktiga under en viss tid för att fungera, vilket är svårt att uppnå på fullsatta kliniker och i livliga tunnelbanevagnar. Dessutom kan kemikalierna skada utrustning, läcka ut i vattendrag och bidra till att mikroorganismer utvecklar resistens. Den nya filmen bygger istället på mekanisk kraft och klarar sig helt utan kemiska tillsatser.

Det här återstår att lösa

Resultaten gäller än så länge ett enda virus som har ett ömtåligt fettlager, vilket gör det lättare att slå sönder. Forskargruppen planerar nu att gå vidare med att testa mindre virus samt virus utan hölje, vilka förväntas vara betydligt svårare att rå på.

Det krävs också mer forskning kring hur filmen fungerar på böjda ytor, eftersom krökningen påverkar det exakta avståndet mellan pelarna. Frågan om hur väl den känsliga ytstrukturen klarar det dagliga slitaget i verkligheten är i nuläget obesvarad.