Sambandet mellan luftföroreningar och demens blir allt tydligare. Forskare varnar nu för att små partiklar i luften kan skada hjärnan på samma sätt som vid Alzheimers sjukdom.
Sandra Sahlén
Uppdaterad: 30 jan. 2026Publicerad: 30 jan. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
I en artikel publicerad i BBC Science Focus Magazine lyfts att luftföroreningar länge har kopplats till hjärt- och lungsjukdomar. Nu visar växande forskning att hjärnan också påverkas. Särskilt fokus riktas mot PM2,5, mikroskopiska partiklar som uppstår vid förbränning av fossila bränslen, trafik, industri, vedeldning och skogsbränder.
Enligt flera stora studier kan dessa partiklar passera lungorna, ta sig ut i blodomloppet och vidare till hjärnan. Där bidrar de till inflammation, oxidativ stress och skador på nervceller och blodkärl. Processer som är centrala vid utvecklingen av demenssjukdomar.
Läs även: Tre pensionsmyter som får svenskar att oroa sig i onödan – E55
Risk för hjärt- och lungsjukdomar där trafiken är tät
Forskningen visar ett tydligt samband mellan exponering och risk. Den relativa risken för demens ökar med omkring 17 procent för varje 10 mikrogram PM2,5 per kubikmeter luft. I centrala storstäder uppnås ofta dessa nivåer, och nära stora trafikleder kan halterna vara betydligt högre.
Studier från Kanada visar att människor som bor inom 50 meter från en större väg löper upp till 12 procent högre demensrisk än de som bor längre bort. För miljoner stadsbor innebär det att boendemiljön i sig kan bli en långsiktig hälsorisk.
ANNONS
Senaste nytt
Därför är luftföroreningar en påverkbar risk
Luftföroreningar är numera listade som en av 14 modifierbara riskfaktorer för demens av Lancet Commission on Dementia Prevention, Intervention and Care. Det innebär att riskerna i teorin går att minska, till skillnad från aspekter som ålder eller genetisk sårbarhet.
Andra riskfaktorer på listan är högt blodtryck, hörselnedsättning, diabetes, fysisk inaktivitet och social isolering. Sammantaget beräknas dessa faktorer stå för en betydande andel av alla demensfall globalt.
ANNONS
Vad kan du göra i vardagen?
Individen kan inte själv lösa problemet med luftföroreningar, men forskare pekar på konkreta sätt att minska den egna exponeringen. Att undvika hårt trafikerade vägar vid promenader och cykling, vistas mindre utomhus vid dålig luftkvalitet och använda luftrenare inomhus kan göra skillnad.
I kollektivtrafik under jord, där partikelhalterna ofta är mycket höga, kan munskydd av typen N95 eller KN95 ge skydd. Grönområden och träd har också visat sig absorbera en betydande mängd luftföroreningar.
Samhället måste ta huvudansvaret
Trots individens möjligheter att påverka sin egen exponering, är forskarnas budskap tydligt: Ansvaret är i grunden politiskt. Renare transporter, bättre stadsplanering, minskade utsläpp och fler gröna zoner är avgörande för att bromsa utvecklingen.
Kunskapen finns, frågan är hur snabbt den omsätts i handling, innan luftföroreningarna fortsätter att sätta spår i hjärnan hos framtidens äldre.
Läs även: Ett långt liv sitter i generna, men fem år står på spel – E55
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Sandra Sahlén
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Sandra Sahlén
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
mobile
desktop