E55
E55.se
Hälsa

Så påverkar stillasittande risken för demens

Demens
Forskarna analyserade data från över 20 000 personer i åldrarna 35 till 64 år, som följts under närmare två decennier. (Foto: Pexels)
Christian Pedersen
Christian Pedersen
Uppdaterad: 27 mars 2026Publicerad: 27 mars 2026

Ny forskning visar att hur du sitter still kan vara avgörande för hjärnans framtida hälsa.

ANNONS
ANNONS

De flesta vuxna tillbringar i dag mellan nio och tio timmar om dagen sittande.

Ny forskning visar att livsstilsval spelar en avgörande roll, där faktorer som fysisk aktivitet, kost, rökning och socialt liv kan påverka upp till hälften av risken att utveckla demens

Långvarigt stillasittande har länge kopplats till hjärt och kärlsjukdomar, diabetes och depression.

Nu visar ny forskning att även risken för demens påverkas men inte på det sätt många tror.

En studie från Karolinska Institutet visar att det finns en avgörande skillnad mellan passivt och mentalt aktivt stillasittande.

Passivt stillasittande ökar risken

Forskarna analyserade data från över 20 000 personer i åldrarna 35 till 64 år, som följts under närmare två decennier.

Resultatet är tydligt.

Personer som ägnar mycket tid åt mentalt passiva aktiviteter som att titta på tv löper en högre risk att utveckla demens senare i livet.

ANNONS

“Vi såg att längre perioder av mentalt passivt stillasittande var kopplade till en högre risk för demens”, säger Mats Hallgren, forskare vid Karolinska Institutet.

Studien visar samtidigt att det inte är själva stillasittandet i sig som är problemet utan vad hjärnan gör under tiden.

ANNONS

Hjärnan kan skyddas med rätt aktivitet

När forskarna analyserade vad som händer om passivt stillasittande ersätts med mer mentalt aktiva aktiviteter framträdde en annan bild.

Att läsa, lösa problem eller på annat sätt stimulera hjärnan under stillasittande perioder var kopplat till en lägre risk för demens.

“För mycket stillasittande är vanligt, men också något vi kan påverka. Vår studie visar att hur vi använder hjärnan när vi sitter still mycket kan vara en viktig faktor”, säger Mats Hallgren.

Det innebär att även små förändringar i vardagen kan få långsiktiga effekter på hjärnans hälsa.

Viktigt för en åldrande befolkning

Resultaten är särskilt relevanta i en tid där allt fler arbetar stillasittande och där befolkningen blir äldre.

ANNONS

Demenssjukdomar är en av de största hälsoutmaningarna globalt, och förebyggande åtgärder blir allt viktigare.

För arbetsgivare och beslutsfattare väcker studien frågor om hur arbetsmiljöer och livsstil kan påverka framtida vårdkostnader.

För individen är budskapet tydligt.

Att röra på sig är viktigt men även hur hjärnan används under stillasittande kan spela en avgörande roll för hälsan på lång sikt.

Missa inte:

Äldre känner sig mindre ensamma än yngre – E55

92-åriga Ulla-Britt fick sprutor för livets slut – var inte döende – E55

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
ANNONS