Sensorer i strumporna ska hjälpa demenssjuka bo kvar hemma

Sensorer i strumporna ska hjälpa demenssjuka hemma. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Uppdaterad: 24 sep. 2026Publicerad: 24 sep. 2026

Strumpor som registrerar hur en person går är en del av ny teknik som testas i hemmen hos personer med demens. Sensorer följer även sömn, rörelser och vardagsrutiner. Målet är att upptäcka försämringar tidigare och göra det möjligt för fler att bo kvar hemma.

ANNONS

Teknik som automatiskt reagerar på förändringar används redan inom omsorgen. En AI-lampa som upptäcker fall utan kamera har exempelvis minskat antalet fall i brittiska försök.

I Storbritannien går forskarna ett steg längre. Flera olika sensorer kombineras för att följa förändringar i vardagen och ge vårdpersonal möjlighet att reagera när något avviker.

Strumporna följer hur personen går

Jyoti Patel fick diagnosen Alzheimers sjukdom 2021. Hon och maken Bharat, som båda är i 70-årsåldern, deltar i ett brittiskt projekt där sensorer används i det egna hemmet.

I BBC:s reportage testar Jyoti bland annat strumpor med inbyggda sensorer. De registrerar hur hon går och kan fånga upp förändringar i hennes rörelsemönster.

Förändringar i gången kan vara en signal om försämrad hälsa och ökad skörhet. Tanken är att informationen ska göra det möjligt att reagera tidigare, innan problemen leder till exempelvis ett fall. BBC uppger att över 250 familjer deltar i projektet genom UK Dementia Research Institute, UK DRI.

ANNONS

Sensorer finns i hela bostaden

Strumporna är bara en del av tekniken. UK DRI har utvecklat systemet Minder, där olika sensorer placeras i bostaden.

Dörrsensorer kan registrera rörelser in och ut ur hemmet. Andra sensorer följer aktivitet och användningen av olika apparater. Under madrassen kan en sensor registrera bland annat sömn, rörelser, andning och hjärtfrekvens.

ANNONS

Informationen analyseras för att upptäcka förändringar över tid. UK DRI lyfter bland annat fall och infektioner som problem där tidiga signaler skulle kunna göra det möjligt för vården att ingripa snabbare.

Systemet bygger inte på kamerabevakning. UK DRI uppger att tekniken i MinderCare varken spelar in ljud eller video.

Vårdpersonal kan få en varning

Tanken är inte att sensorerna ska ersätta personal eller anhöriga. Informationen kan i stället användas av ett kliniskt team som följer utvecklingen och reagerar när något avviker från personens normala mönster.

Det är en viktig skillnad mot ett traditionellt trygghetslarm. Ett sådant kräver ofta att personen själv uppmärksammar problemet och larmar. Sensorsystemet är utvecklat för att kunna upptäcka förändringar även när personen själv inte gör det.

Det kan få särskild betydelse vid demenssjukdom, där minne och förmågan att uppmärksamma förändringar gradvis kan försämras.

Testas fortfarande

UK DRI uppger att Minder-plattformen har testats i omkring 100 privata bostäder och samlat in data från mer än 30 000 dygn. Forskarna arbetar nu vidare med att utvärdera hur tekniken fungerar tillsammans med den brittiska sjukvården.

Här är det viktigt att skilja på förhoppning och resultat. Tekniken utvecklas för att upptäcka problem tidigare, förebygga sjukhusinläggningar och stödja ett mer självständigt liv.

ANNONS

Det är däremot ännu inte visat att just det här systemet gör att personer med demens faktiskt kan bo kvar hemma längre.

För svenska familjer är utvecklingen ändå intressant. Trygghetslarm och digital tillsyn används redan i svensk äldreomsorg. Nästa steg kan bli teknik som inte väntar på att någon trycker på en larmknapp, utan själv reagerar när vardagen börjar förändras.

Läs mer: Allt fler behöver äldreomsorg: Risken är att du får vänta längre på hjälpen – E55

_ANNONS

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:

Demens Hälsa

Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

ANNONS