Sjukdom kan slå hårt mot plånboken – var fjärde behöver ekonomisk hjälp

Sjukdomen skapar egna kostnader

Över 30 procent av deltagarna uppger att kostnader som är direkt kopplade till sjukdomen påverkar hushållsekonomin i hög eller mycket hög grad. Det kan handla om läkemedel, läkarbesök, hjälpmedel, rehabilitering och sjukresor.

Det är utgifter som kan vara svåra att välja bort. För den som lever med en kronisk sjukdom kan de dessutom återkomma månad efter månad eller år efter år.

Resultatet blir att en ekonomi som tidigare gick ihop kan få betydligt mindre marginaler.

Fyra av tio har fått ta av sparpengarna

När inkomsten och de löpande utgifterna inte går ihop får många hitta pengar på annat håll.

Över 40 procent av de svarande uppger att de har behövt använda sparade pengar, ta lån eller få ekonomisk hjälp av andra för att täcka kostnader som är kopplade till sjukdomen.

Nästan 23 procent behöver dessutom regelbunden ekonomisk hjälp från en anhörig för sin egen försörjning. Bland sjukskrivna, arbetssökande och personer med försörjningsstöd är andelen 50 procent.

Det är en viktig skillnad. Här handlar det inte längre om att en familjemedlem hjälper till med en enstaka oväntad räkning, utan om återkommande stöd för att privatekonomin ska fungera.

När deltagarna får frågan vad som skulle hända om ekonomin försämrades ytterligare svarar nästan 30 procent att de saknar buffert eller annan möjlighet att hantera det. Bland sjukskrivna och arbetssökande gäller det 54 procent.

Ser en bredare ekonomisk utsatthet

Medlemsundersökningen omfattar personer i Reumatikerförbundet och Neuroförbundet och resultaten kan därför inte överföras direkt till alla som lever med kronisk sjukdom i Sverige.

Men även officiell statistik visar stora ekonomiska skillnader.

SCB:s senaste undersökning av situationen för personer med funktionsnedsättning visar att nästan var fjärde hade låg ekonomisk standard 2024. Bland övriga i befolkningen var motsvarande andel drygt var tionde.

Skillnader syns också på arbetsmarknaden. Bland personer med funktionsnedsättning deltog 63 procent i arbetskraften under 2025, jämfört med 88 procent bland personer utan funktionsnedsättning. Sysselsättningsgraden var 58 respektive 82 procent.

SCB:s statistik gäller personer mellan 16 och 65 år med funktionsnedsättning och mäter alltså inte exakt samma grupp som medlemsundersökningen. Den ger däremot en bredare bild av den ekonomiska utsatthet som kan följa när hälsa och arbetsförmåga begränsar möjligheten att arbeta.

Sjukersättningen har förändrats

För den som får arbetsförmågan varaktigt nedsatt kan sjukersättning bli en viktig del av försörjningen. Men även där har utvecklingen förändrats kraftigt.

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, konstaterar i en rapport från maj 2026 att antalet personer med sjukersättning har mer än halverats på två decennier. År 2003 hade omkring 540 500 personer sjukersättning. År 2023 var antalet cirka 223 700.

ISF:s slutsats är att sjukersättningen gradvis har tappat sin roll som ett faktiskt inkomstskydd vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Myndigheten pekar bland annat på att många som slutligen beviljas ersättningen redan har stått utanför arbetsmarknaden under lång tid.

Det gör tidsperspektivet viktigt. Ekonomiska problem behöver inte uppstå den dag en person får en diagnos. För den som under flera år arbetar mindre, är sjukskriven eller lämnar arbetsmarknaden kan effekten byggas upp successivt.

När sparandet blir den sista bufferten

Undersökningen sätter framför allt fingret på vad som händer när marginalerna redan är små. En person som har sparande kan använda det för läkemedel, resor eller andra kostnader. Den som har anhöriga med ekonomiska möjligheter kan få hjälp. Men de alternativen finns inte för alla.

”Att ständigt leva på marginalen och känna ekonomisk stress tär på psyket. Den som inte ser någon ljusning mår ofta dåligt i både kropp och själ”, säger Lotta Håkansson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet i ett pressmeddelande.

Undersökningen visar inte hur ekonomin ser ut för samtliga kroniskt sjuka i Sverige. Men bland de drygt 7 000 personer som svarat är mönstret tydligt: Sjukdomen kan innebära både nya utgifter och mindre ekonomiska marginaler.

För en stor grupp räcker då inte den löpande inkomsten hela vägen. Över fyra av tio har behövt ta av sparande, låna eller få hjälp av andra för sjukdomsrelaterade kostnader, och nästan var fjärde uppger att de regelbundet behöver ekonomisk hjälp av en anhörig för sin försörjning.

Källor: Reumatikerförbundet och Neuroförbundets medlemsundersökning, SCB samt Inspektionen för socialförsäkringen

Läs även: Riksdagsvalet 2026 – så vill partierna förändra din ekonomi – E55