Världsdiabetesdagen: Folksjukdom som sliter ner kroppen

Blodkärlen tar stryk av diabetes

De ihållande höga blodsockernivåerna sätter spår i hela kärlsystemet. Processen gynnar åderförkalkning och plackbildning i kärlväggarna, vilket gör att blodkärlen förträngs och förlorar sin elasticitet. Eftersom tydliga symtom ofta dröjer tills ett kärl är kraftigt sammandraget ökar risken för både hjärtinfarkt och stroke markant.

Samtidigt spelar andra faktorer in som högt blodtryck, förhöjda kolesterolvärden, övervikt och rökning. Experter rekommenderar därför regelbundna kontroller av blodsocker, blodtryck och kolesterol samt en individuell riskbedömning för hjärt- och kärlsjukdomar.

Nervskador som smyger sig på

Det är inte bara blodkärlen som drabbas. Långvarigt högt blodsocker skadar även nerverna, ett tillstånd som benämns diabetisk neuropati. Det är i regel fötter och underben som drabbas först, där patienter kan uppleva stickningar, sveda eller direkt smärta. Data från RKI visar att mellan 14 och 28 procent av alla med typ 2-diabetes drabbas.

Det verkliga hotet uppstår när känslan av smärta och tryck gradvis försvinner. Små sår, blåsor eller trycksår riskerar då att passera obemärkta förbi. Läkare använder ibland enkla metoder som en stämgaffel för att kontrollera om vibrationssinnet finns kvar.

Amputation återstår i svåra fall

Kombinationen av nervskador och nedsatt cirkulation kan i värsta fall leda till diabetesfotsyndrom med svåra infektioner och amputationer som följd. En särskilt allvarlig form är den så kallade Charcot-foten, där skelett och leder bryts ned och foten deformeras.

De som drabbas bör därför dagligen kontrollera sina fötter för rodnad, svullnad, blåsor och trycksår, och låta en läkare undersöka eventuella ovanliga förändringar.

Även njurarna belastas hårt

Även de känsliga blodkärlen i njurarna tar skada av det ihållande höga sockret, vilket försämrar organets filtreringskapacitet och leder till ökade mängder protein i urinen. Eftersom njursjukdom i ett tidigt skede sällan ger några påtagliga symtom upptäcks skadorna ofta först när sjukdomen har gått långt.

En tysk analys från 2025 visar att nästan 20 procent av riskpatienterna med diabetes som hade tillgängliga laboratorieresultat led av kronisk njursjukdom. För att upptäcka detta i tid räcker det med två enkla tester: ett blodprov som mäter hur effektivt njurarna filtrerar blodet, samt ett urinprov som kontrollerar förekomsten av protein.

Samhällskostnaderna är enorma

I Tyskland översteg de direkta kostnaderna för diabetes 7 miljarder euro redan år 2020.

I Sverige visar en undersökning som Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) att så kallad barndiabetes, typ 1, årligen kostar samhället 12,9 miljarder kronor, enligt rapporten som Barndiabetesfonden beställt.

Siffran bakom den obotliga sjukdomen inkluderar sjukvård, medicinteknik, skolstöd, förlorad arbetsinkomst och komplikationer.

Typ 2-diabetes i Sverige kostar samhället över 11,6 miljarder kronor per år (enligt tidigare uppgifter från IHE/ Life-time. Enbart komplikationer från typ 2-diabetes står för över 7 miljarder kronor årligen, och observera att de sistnämnda siffrorna som bland annat TT på Aftonbladet tidigare har berättat om går tillbaka till 2020.

Typ 1 mycket av ett mysterium

Det finns, som framgår, all anledning att uppmärksamma folksjukdomen under Världsdiabetesdagen på lördagen.

Diabetes är egentligen två helt skilda sjukdomar som delar ett enda symtom: förhöjt blodsocker. Forskarna har inte lyckats lösa gåtan varför så många just i Sverige och Finland drabbas av typ 1-diabetes.

Bland barn och unga har Sverige näst flest fall i världen av sjukdomen.