De höjda åldersgränserna i pensionssystemet som gjordes 2023 har påverkat när människor går i pension, men trots det är det få som jobbar mer.
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 16 dec. 2025Publicerad: 16 dec. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
År 2023 höjdes tre åldersgränser i pensionssystemet, den lägsta åldern för att ta ut allmän pension höjdes från 62 till 63 år, åldersgränsen för grundskyddet höjdes från 65 till 66 år och LAS-åldern höjdes från 68 till 69 år.
På uppdrag av regeringen har Inspektionen för socialförsäkringar, ISF, utvärderat de effekter som de höjda åldersgränserna i pensionssystemet haft på äldres försörjning.
IFS konstaterar i sin rapport om utvärderingen att dessa höjningar framför allt har påverkat när människor går i pension, men att hur länge de arbetar inte har påverkats lika mycket, det framgår av ett pressmeddelande.
Färre tar ut pension vid 62
Enligt en effektutvärdering IFS har gjort, där de har uppskattat effekterna av höjningen av åldersgränserna, har de kommit fram till att uppskattningsvis 11 procent färre tar ut pension vid 62 års ålder.
Den andel som arbetar har dock endast ökat med 3 procentenheter, det beror dels på att möjligheten att kombinera arbete och pension vid 62 försvann när åldersgränserna höjdes, dels på att fler nu i stället försörjer sig med sjukpenning eller a-kassa.
”En del av skillnaden mellan effekten på pensionsuttag och på arbete beror på att många tidigare både tog ut pension och jobbade. De fortsätter jobba i samma utsträckning som tidigare, men kan inte längre komplettera lönen med pension vid 62”, säger Andrea Berggren, projektledare för rapporten, till Senioren.
ANNONS
Senaste nytt
Ännu färre vid 65
Den höjda åldersgränsen för grundskyddet i pensionssystemet, som garantipensionen, har gjort att uppskattningsvis 15 000 färre personer nu tar ut pension vid 65.
ANNONS
Den minskningen förklaras dock främst av att människor behåller sin sjukersättning ett extra år.
Effektutvärderingen visar också att effekten på arbete är mycket mindre, ungefär 1 500 fler personer arbetar vid 65 års ålder, det är framför allt människor som redan hade arbete.
”Det är framför allt personer med svag ekonomi och som är beroende av grundskyddet som nu får svårare att gå i pension vid 65 och därför arbetar längre”, säger Andrea Berggren till Senioren.
Höjningen av LAS-åldern gav små effekter, ungefär lika stora som på både pension och arbete.
De påverkas mest
Hur höjningarna av åldersgränserna i pensionssystemet påverkar människor personligen beror mycket på deras egna ekonomiska situation.
De med svag ekonomi, som är beroende av pensionssystemets grundskydd, får svårare att gå i pension vid 65 och arbetar längre.
Personer som har god ekonomi påverkas mindre och de kan därför ofta gå i pension som tidigare.
För dem som både har hög intjänad pension och sjukersättning kan höjningen av åldersgränserna till och med innebära att de i framtiden får högre pension.
ANNONS
”Vi ser inga tydliga tecken på förändrade pensionsnormer i den första årskull som omfattades av höjningen 2023. Däremot syns en gradvis normförskjutning efter höjningen 2020, där det blivit allt mindre vanligt att ta ut pension före 65. När fler år har gått efter 2023 års höjningar kommer effekterna på normerna sannolikt att bli tydligare”, skriver IFS i pressmeddelandet.
Läs mer på E55: Sex trender som förändrar framtidens pensioner
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
mobile
desktop