På fyra månader har 82-årige Olle bara duschat två gånger. Trots svårigheterna i vardagen har han nekats plats på särskilt boende. Fallet aktualiserar en fråga som berör många äldre och deras anhöriga: Vad krävs för att få flytta till ett äldreboende? Och vad gör man när kommunen säger nej?


Behovet av äldreomsorg bedöms individuellt, men kommunernas riktlinjer kan skilja sig åt. Forskning har tidigare visat att personer med liknande omsorgsbehov kan få olika hjälp beroende på vilken kommun de bor i. Nu uppmärksammar Sydsvenskan situationen för Olle, 82 år, som enligt tidningens rapportering bara har kunnat duscha två gånger under fyra månader.
Han har ansökt om särskilt boende men fått avslag.
När hjälpen hemma inte räcker
Ett särskilt boende är avsett för personer med så omfattande behov av omsorg att hjälpen inte kan tillgodoses på ett tillräckligt bra sätt i det egna hemmet. Det kan handla om behov av hjälp under stora delar av dygnet, svårigheter att klara personlig omvårdnad eller ett behov av trygghet och tillsyn som inte kan lösas genom hemtjänst.
Kommunen gör en individuell bedömning av den sökandes situation. Att vara över en viss ålder ger inte automatiskt rätt till särskilt boende. Enligt Socialstyrelsen regleras äldreomsorgen av socialtjänstlagen, där den enskildes behov och möjligheten att leva ett värdigt liv är centrala utgångspunkter.
Att en person har svårt att duscha eller sköta sin hygien kan vara relevant i bedömningen. Men det går inte att avgöra rätten till särskilt boende utifrån en enda omständighet.
Kommunen måste bedöma hela situationen
När någon ansöker om särskilt boende ska kommunen utreda vilka behov personen har och om dessa kan tillgodoses genom andra insatser. Det kan exempelvis handla om utökad hemtjänst, hjälpmedel, trygghetslarm eller andra former av stöd i hemmet.
Bedömningen ska utgå från den enskildes faktiska situation, inte enbart från kommunens generella riktlinjer. Socialstyrelsen framhåller också att beslut och de omständigheter som ligger till grund för dem ska dokumenteras.
Det framgår av myndighetens föreskrifter om dokumentation inom socialtjänsten.
Så överklagar du ett nej till äldreboende
Den som får avslag på en ansökan om särskilt boende har rätt att överklaga beslutet. Överklagandet ska vara skriftligt och lämnas till kommunen. Kommunen kontrollerar att det kommit in i rätt tid och skickar det därefter vidare till förvaltningsrätten.
Normalt gäller en tidsfrist på tre veckor från att den enskilde fått del av beslutet.
I överklagandet bör det framgå vilket beslut som överklagas, vilken ändring som begärs och varför kommunens bedömning anses vara felaktig.
Det är viktigt att beskriva konkreta svårigheter i vardagen. Exempelvis om personen inte klarar sin hygien, behöver hjälp på natten, har fallit upprepade gånger eller känner stor otrygghet hemma.
Läkarintyg och annan dokumentation kan också vara relevanta.
Anhöriga kan hjälpa till
Många som behöver särskilt boende har svårt att själva hantera ansökningar och överklaganden. En anhörig kan hjälpa till att samla underlag och formulera ett överklagande. Om den anhörige ska företräda personen i ärendet kan en fullmakt behövas.
Det är också möjligt att begära en ny bedömning om omsorgsbehoven förändras eller förvärras.
Enligt Socialstyrelsens information om socialtjänstens regelverk ska äldreomsorgen utformas med respekt för den enskildes självbestämmande och integritet.
I Olles fall är uppgiften om de två duscharna på fyra månader särskilt uppseendeväckande. Men den avgörande juridiska frågan är hur kommunen har bedömt hans samlade behov av hjälp och om dessa faktiskt kan tillgodoses i hemmet.
Läs mer: Köerna till särskilt boende växer – dyrt för kommunerna – E55
ANNONS

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Senaste nytt

”Dålig stämning” i EU:s budgetbråk

Andersson: Saknas möjlighet att bilda regering

IMF varnar för högre inflation

Seniorboende lockar många – men flytten kan bli dyrare än väntat
