Oron delar generationerna – unga tappar tron på pensionssystemet

Yngre öppnar för stora förändringar

Misstron mot systemets framtid märks också i synen på förändringar. Yngre finländare är mer beredda att acceptera åtgärder som påverkar framtidens pensioner. I hela befolkningen anser 36 procent att pensionsnedskärningar kommer att vara nödvändiga framöver. Bland 26–35-åringarna är andelen 51 procent.

Direkta nedskärningar av pensionerna accepteras av 35 procent av samtliga svarande. Det är åtta procentenheter fler än för två år sedan. Stödet för att höja pensionsåldern har också ökat, från 30 till 40 procent.

Yngre är dessutom mer positiva till att själva få bestämma hur en del av pensionsavgifterna placeras. Bland 18–25-åringarna stöder 50 procent en sådan modell, jämfört med 36 procent i hela befolkningen.

Sami Metelinen, redaktionschef på EVA och författare till analysen, beskriver resultaten som en generationsklyfta där unga tvivlar mer på pensionssystemets hållbarhet och samtidigt är mer beredda att förändra det.

Även i Sverige skiljer sig förtroendet

De finska och svenska undersökningarna mäter inte samma sak. EVA frågar om finländarna tror på en framtida kollaps, medan Pensionsmyndigheten mäter svenskarnas förtroende för pensionssystemet.

De senaste svenska siffrorna visar ändå en stor skillnad mellan pensionssparare och pensionärer.

Under 2025 uppgav 29 procent av pensionsspararna att de hade ganska eller mycket stort förtroende för pensionssystemet. Bland pensionärerna var andelen 49 procent. Skillnaden är alltså 20 procentenheter.

Pensionsmyndigheten konstaterar också att förtroendet över tid alltid har varit högre bland pensionärer än bland pensionssparare.

Bland pensionsspararna sjönk förtroendet från 34 procent 2024 till 29 procent 2025. Myndigheten pekar på flera möjliga förklaringar i svaren, bland annat uppfattningar om låga pensioner, höjda pensionsåldrar och misstro mot stat och myndigheter.

Fyra av tio unga svenskar tvivlar

Det finns också svenska undersökningar som mer direkt fångar att unga tvivlar på att pensionssystemet överhuvudtaget kommer att finnas kvar när de når pensionsåldern.

Det betyder inte att fyra av tio unga svenskar tror på en kollaps av det slag som EVA frågar om i Finland. Frågorna och undersökningarna är olika och siffrorna ska därför inte jämföras rakt av.

Även andra svenska mätningar har visat lågt förtroende. I en undersökning från PRO var omkring en tredjedel av svenskarna nöjda med pensionssystemet. Pensionärer hörde till de mest nöjda, medan medelålders personer med medelinkomster var minst nöjda.

Pensionen ser annorlunda ut för yngre

Det finns också faktiska skillnader i hur pensionen byggs upp för olika generationer. Tjänstepensionen väntas få större betydelse för den totala pensionen, särskilt för yngre.

Pensionsmyndigheten konstaterar i rapporten Tjänstepensionerna 2026 att yngre på arbetsmarknaden inom de stora kollektivavtalsområdena helt eller nästan helt tjänar in pension inom premiebestämda avtal.

I ett premiebestämt avtal betalar arbetsgivaren in en bestämd premie. Hur stor pensionen sedan blir påverkas bland annat av hur det inbetalda kapitalet utvecklas.

Förmånsbestämda pensioner, där pensionens storlek i högre grad bestäms utifrån bland annat lön och tjänstetid, är vanligare bland äldre generationer.

Svenska systemet står inte inför någon konstaterad kollaps

Att förtroendet är lägre bland pensionssparare betyder inte att det svenska pensionssystemet håller på att kollapsa. Det finns inget stöd för en sådan slutsats i Pensionsmyndighetens material.

För medelinkomsttagare som nyligen blivit pensionärer motsvarade den totala pensionen 2024 i median 68 procent av tidigare inkomst för kvinnor och 73 procent för män. Tjänstepensionen ingår i beräkningen.

Pensionsmyndigheten konstaterar att den tidigare nedgången i kompensationsgrader har vänt och att nivåerna har ökat. En bidragande förklaring är höjda pensionsåldrar.

Läs även: Grevens miljardarv splittrar familjen: Slott och 1,8 miljarder på spel – E55