Pension: Rekordlåg skatt för några – en överlevnadskamp för andra 

Din ekonomi påverkas när pensionsåldern försvinner

Vid årsskiftet avskaffades den fasta pensionsåldern i Sverige. I stället styrs systemet nu av en rörlig riktålder som följer hur länge vi lever. Enligt News55 får förändringen konsekvenser långt utanför själva pensionen.

Den lägsta åldern för att ta ut inkomst- och premiepension har höjts från 63 till 64 år. Garantipension och bostadstillägg kan numera tidigast tas ut vid 67 års ålder. Även sjukförsäkringen och a-kassan har fått höjda åldersgränser.

Nationalekonomen Lisa Laun vid Stockholms universitet betonar att riktåldern inte automatiskt höjer pensionen. Den är snarare ett riktmärke för när man kan gå i pension och få ungefär samma nivå som 65-åringar fick när systemet infördes på 1990-talet. Den kanske största förändringen är att hela normen för pensionsålder flyttas fram – steg för steg. 

Jobba längre ger både lägre skatt och högre pension

Man behöver förvisso inte följa ovanstående riktålder. Man kan välja att jobba längre än så. Och det kan löna sig. 

Det visar Pensionsmyndighetens nya rapport Pension och skatt 2026. I ett pressmeddelande konstaterar myndigheten att skillnaden i skatt mellan lön och pension, tillsammans med fler intjänade pensionsrätter, ofta ger både högre inkomst i dag och högre pension livet ut.

“Pension beskattas högre än lön vid samma ålder. För många innebär det att man får mer kvar genom att arbeta vidare”, säger Stefan Granbom, analytiker på Pensionsmyndigheten.

Från det år man fyller 67 (för födda 1959) sänks skatten ytterligare genom högre grundavdrag. För den som både arbetar och tar ut pension kan det dock bli statlig skatt – men då går det ofta att justera pensionsuttaget för att undvika onödigt höga skatter. 

Så slår skatten mot lön och pension – år för år

På Pensionsmyndighetens blogg, Den orange bloggen, förklarar pensionsexperten Monica Zettervall hur skatten påverkas av ålder och inkomst. För den som fyller 67 år under 2026 sjunker skatten rejält, både på lön och pension.

En genomsnittlig pensionär som fyllt 67 får omkring elva procentenheter lägre skatt än en yngre pensionär. 

För den som arbetar och bara har lön kan skatten landa på åtta procent upp till drygt 359 000 kronor i årsinkomst. Samtidigt betonar Pensionsmyndigheten att det egna ansvaret är stort – felaktig skatteplanering kan leda till kvarskatt. 

När pensionen inte räcker – jobbonär av tvång

Vi avslutar dagen med tvång. 

Alla jobbonärer arbetar nämligen inte av lust. Det visar E55 i ett uppmärksammat reportage om Janne Karlsson, 70 år, som trots två hjärtinfarkter tvingas jobba 75 procent för att överleva ekonomiskt. Efter ett helt yrkesliv som snickare får han knappt 12 000 kronor i pension efter skatt.

Samtidigt finns det de som jobbar vidare för att de vill. Rune Kenborn, 67, arbetar på Liseberg för att han tycker att det är roligt. Skillnaderna illustrerar ett pensionssystem där vissa får valfrihet medan andra mer eller mindre saknar alternativ.

Enligt SCB har andelen pensionärer som jobbar fördubblats på 20 år. Frågan är hur länge systemet kan balansera mellan incitament och tvång. 

Läs också: 50 000 kronor i månaden delar pensionsspararna. Realtid