Pensionen kan pausas – och bli allt svårare att leva på 

Hotet mot framtidens pension – kan bli svårt att leva på

Samtidigt som dagens pensionärer i genomsnitt fått det bättre ekonomiskt, växer oron för framtiden. Det svenska pensionssystemet går just nu med ett överskott på nära 1 900 miljarder kronor. Men bakom de starka siffrorna finns en utveckling som kan få allvarliga konsekvenser, skriver Dagens PS.

Födsel­talen i Sverige har sjunkit till historiskt låga nivåer, samtidigt som vi lever allt längre. Enligt prognoser kan det år 2050 gå två arbetande på varje pensionär – jämfört med tre i dag. Det innebär att färre ska försörja fler.

Forskare varnar nu för att dagens höjningar av pensionerna kan ske på bekostnad av framtida generationer. Om arbetskraften krymper riskerar överskottet att snabbt försvinna. Systemet är visserligen byggt för att bromsa automatiskt när ekonomin försämras, men pensionernas köpkraft kan ändå urholkas. I värsta fall riskerar fler äldre att hamna i ekonomisk utsatthet, där pensionen blir allt svårare att leva på. 

Här går gränsen för fattigpensionär 2026

Ovanstående utveckling kan leda till ett ökat antal fattigpensionärer. Men, vad innebär det egentligen att vara fattigpensionär? Det har Allas rett ut under dagen. 

EU:s definition av relativ fattigdom innebär att man räknas som fattig om man har mindre än 60 procent av medianinkomsten efter skatt. I svensk kontext motsvarar det omkring 15 600 kronor i månaden för en ensamstående pensionär 2025/2026, enligt pensionsekonomen Trifa Chireh.

Många som hamnar under gränsen är beroende av garantipension och bostadstillägg för att få ekonomin att gå ihop. Från 2026 höjs riktåldern till 67 år, vilket innebär att dessa grundskydd inte kan tas ut tidigare än så. Samtidigt höjs pensionerna och grundavdraget, vilket ger vissa pensionärer mer pengar kvar efter skatt – men långt ifrån alla.

PPM-spararna fick se ett ovanligt svagt år

Vi vandrar vidare till premiepensionen. 

Premiepensionen, den del av pensionen som placeras på börsen, hade nämligen ett ovanligt år 2025. Förvalet AP7 Såfa – ofta kallad soffliggarfonden – gav en avkastning på 4,2 procent, vilket var sämre än genomsnittet på fondtorget. Det rapporterar News55.

Tidigare år, i över tio år, har AP7 Såfa annars krossat konkurrenterna. 

Samtidigt visar siffror från Fondtorgsnämnden att det totala kapitalet i premiepensionssystemet ändå ökade till 2 857 miljarder kronor, främst tack vare nya insättningar.

Utvecklingen skilde sig kraftigt mellan olika fondkategorier. Råvaru- och energifonder hörde till vinnarna, medan Indienfonder hamnade i botten – mycket på grund av valutautvecklingen. 

Men, trots svängningarna står sig AP7 Såfa relativt väl jämfört med många aktivt förvaltade globalfonder.

Så blir övergången till pensionen lättare

Vi avslutar dagen med goda råd. 

Pension handlar nämligen inte bara om pengar. Övergången från arbetsliv till pensionärsliv är en av livets största förändringar, något som psykologen Åsa Kruse lyfter i en artikel om arbetsliv och åldrande hos tidningen Arbetsliv.

Hon menar att många underskattar den mentala omställningen. Arbetet är ofta tätt kopplat till identitet och sociala sammanhang. När det försvinner kan frågor om mening, struktur och ensamhet växa fram.

Hennes råd är att förbereda sig i god tid, bygga upp intressen utanför jobbet och skapa en tydlig vardagsstruktur. För vissa blir pensionen en efterlängtad frihet – för andra en period som kräver mer anpassning. Det viktiga är att veta att båda reaktionerna är vanliga.

Läs också: 50 000 kronor i månaden delar pensionsspararna. Realtid

_ANNONS