Att spara till pensionen är en självklarhet för många svenskar. Ja, det ses för många faktiskt som ett måste. Men nu höjs en ifrågasättande röst.


I en rapport som Dagens PS hänvisar till uppger nio av tio pensionärer med ett sparande att de upplever att livet påverkas positivt av att de har ett sparkapital, och att det gör att de kan leva det liv de vill.
Samtidigt uppgav hälften av de tillfrågade pensionärerna i en undersökning från Länsförsäkringar i fjol att de önskar att de hade sparat mer under sitt arbetsliv.
Att spara till pensionen är alltså inte negativt.
Men det kan gå till överdrift. Det menar nationalekonomen Mikael Elinder, som i en intervju med Placera säger att många faktiskt kan spara för mycket – inte minst vid fel tidpunkt i livet.
Småbarnsåren pekas ut
Särskilt kritisk är Elinder till hur många prioriterar pensionssparande mitt i livet, ofta mellan 30 och 45 års ålder. Det är en period som för många präglas av små barn, höga boendekostnader och ett intensivt arbetsliv.
Att då lägga ytterligare pengar på pensionssparande kan innebära att resurser flyttas bort från den period då de behövs som mest.
”Det finns en nivå som är lagom. Har man sparat mindre än så har man sparat för lite. Sparar man mer, då har man sparat för mycket”, säger Elinder.
Missa inte: Misstaget som kostar dig 20 000 i månaden – i sänkt pension. Dagens PS
Pensionen är inte ett sparmål – utan en del av livet
I stället för generella procentsatser vill Elinder se ett livsperspektiv. Pensionsfrågan bör utgå från hur man vill leva – både nu och som pensionär. Fokus bör enligt honom ligga på att jämna ut konsumtionen över livet, snarare än att stirra sig blind på hur stor andel av lönen som sparas varje månad.
Ett alternativ kan exempelvis vara att acceptera lägre sparande eller minskad arbetstid under småbarnsåren – och i stället arbeta mer senare.
”Det är ganska ovanligt att äldre säger att de ångrar att de jobbade för lite”, säger han.
Vi sparar mer än vi tror
En annan viktig poäng är att pensionssparandet ofta underskattas. En stor del sker automatiskt, utan att vi tänker på det.
”Av varje 100 kronor vi tjänar sparas ungefär 18 kronor i det allmänna pensionssystemet”, säger Elinder.
Utöver det tillkommer tjänstepension, amorteringar och bostadskapital – sådant som sällan ses som pensionssparande, men som i praktiken fyller samma funktion.
”All konsumtion vi avstår i dag för att kunna konsumera mer i framtiden är ett slags pensionssparande”, säger han.
Läs även: Pensionskrisen få talar om – “när du inte längre behövs”. E55
Risker finns – men går inte att bygga bort
Elinder betonar samtidigt att risker som låg pension, sjukdom eller skilsmässa inte ska ignoreras.
”Vi kan aldrig veta exakt hur livet blir”, säger han.
Men att försöka skydda sig mot alla tänkbara framtida scenarier kan bli kostsamt på ett annat sätt – genom lägre livskvalitet i dag.
Budskapet är därför inte att sluta spara, utan att våga ställa en svårare fråga: sparar jag på rätt sätt, vid rätt tid i livet?
Läs också: Fällan som kan sänka pensionen – och kritiken mot avdraget. E55

Bevakar i huvudsak privatekonomi och pension för E55. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi och pension för E55. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Senaste nytt

Vanligt passmisstag kan stoppa dig direkt på flygplatsen

Busch i EU-bråk: Pausar kabelbygge till Danmark

Höjda boräntor i april – sparräntor ligger still

Andelen 80-plussare med hemtjänst minskar
