Var tredje har fått ändra semesterplanerna – ekonomin satte stopp

Så finansierar svenskarna semestern

För de flesta ska semestern betalas med pengar som kommer in här och nu. 46 procent uppgav inför sommaren att de räknade med att använda löpande inkomster.

Men en betydande grupp planerade att använda pengar som redan sparats. Drygt 22 procent tänkte ta från ett långsiktigt sparande eller sin ekonomiska buffert.

Källa: YouGov på uppdrag av Plus1

Att använda sparade pengar till en semester behöver i sig inte innebära ett ekonomiskt problem. Skillnaden blir stor beroende på om pengarna har sparats just för resor och konsumtion eller om de tas från en buffert som egentligen är tänkt för oväntade utgifter.

Shopping och resor ryker först

Undersökningen visar också vad svenskarna är beredda att dra ned på om ekonomin blir sämre än väntat.

Shopping kommer först. 22 procent uppgav att det är den utgift de i första hand skulle minska. Resor ligger nästan lika högt på 21 procent och restaurangbesök på 15 procent.

Men alla är inte beredda att ändra planerna. 21 procent svarade att de skulle genomföra sommaren som planerat oavsett hur ekonomin utvecklades.

Det säger något om hur högt semestern prioriteras i många hushåll. Efter månader av planering kan det vara svårt att ställa in en resa eller avstå från aktiviteter, även när marginalerna blivit mindre än man räknat med.

Nästan fyra av tio känner ekonomisk oro

Inför sommaren uppgav 19 procent att de var ganska eller mycket oroliga för att pengarna inte skulle räcka till semestern. Ytterligare 19 procent kände en viss oro.

Det innebär att sammanlagt 38 procent uttryckte någon grad av oro för semesterkassan. Majoriteten, 62 procent, svarade däremot att de var lite eller inte alls oroliga.

Bilden av hushållens ekonomi är inte heller entydigt negativ. Hälften uppgav att deras ekonomiska situation var ungefär densamma som föregående sommar. 23 procent ansåg att ekonomin hade försämrats, medan 26 procent uppgav att den hade blivit bättre.

Kredit kan göra semestern dyrare i efterhand

En mindre grupp planerade att använda kredit för att finansiera ledigheten. Sex procent uppgav kreditkort och knappt en procent ett annat lån.

Här finns anledning att skilja på att betala med ett kreditkort och att faktiskt finansiera semestern med kredit.

Om hela kortfakturan betalas när den kommer kan villkoren innebära att någon kreditränta inte behöver betalas. Men den som väljer att skjuta upp eller dela upp betalningen kan få betala både ränta och avgifter. Konsumenternas Bank och finansbyrå rekommenderar därför konsumenter att kontrollera villkoren och den effektiva kostnaden för krediten.

Det som såg ut som en semesterutgift i juli kan annars ligga kvar som en skuld långt in på hösten.

Sparpengar eller buffert är inte samma sak

Att drygt var femte planerade att ta av sparade pengar är kanske undersökningens mest intressanta privatekonomiska resultat.

Har man ett särskilt semestersparande är pengarna avsatta för just den typen av konsumtion. En ekonomisk buffert har däremot en annan funktion. Den ska kunna användas när bilen behöver repareras, kylskåpet går sönder eller någon annan oväntad utgift dyker upp.

Den som använder en stor del av bufferten under sommaren kan därför få mindre marginaler kvar när höstens räkningar kommer.

Tre saker att kontrollera efter semestern

När ledigheten är över kan det vara ett bra tillfälle att göra en snabb genomgång av ekonomin.

1. Se hur mycket semestern faktiskt kostade
Jämför den verkliga kostnaden med vad du hade planerat. Det ger ett bättre underlag inför nästa års semester.

2. Fyll på bufferten igen
Har du använt sparade pengar som egentligen var avsedda för oväntade utgifter kan det vara klokt att börja återställa bufferten.

3. Kontrollera eventuella krediter
Har delar av semestern betalats på kredit bör du kontrollera ränta, avgifter och återbetalningstid. Att bara betala ett lägsta belopp varje månad kan göra skulden betydligt dyrare över tid. Konsumenternas påpekar att krediter kan innehålla både ränta och olika administrativa avgifter.

Semestern visar vad ekonomin klarar

Undersökningen genomfördes före sommaren och visar därför vad svenskarna planerade och oroade sig för, inte vad årets semester till slut kostade. Plus1 uppger att en uppföljning ska göras under hösten för att undersöka hur svenskarnas ekonomi faktiskt påverkades.

Men redan erfarenheterna från de senaste två åren visar att ekonomin har satt tydliga gränser för många. När nästan var tredje svensk har behövt ändra eller ställa in sommarplaner blir semestern också en temperaturmätare på hur stora, eller små, marginaler hushållen faktiskt har.

Källor: Plus1, undersökning genomförd av YouGov samt Konsumenternas Bank och finansbyrå

Läs även: Från Köpenhamn till Damaskus – här är världens 10 bästa och sämsta städer att bo i – E55

_ANNONS