E55

Särkullbarn kan tvinga fram husförsäljning – så undviker du arvfällan

Bostad
Till skillnad från gemensamma barn har särkullbarn rätt att få ut sitt arv direkt när en förälder avlider. (Foto: Pexels)
Christian Pedersen
Christian Pedersen
Uppdaterad: 16 apr. 2026Publicerad: 16 apr. 2026

Arvsreglerna kan få större konsekvenser än många räknar med. För den som lever i en relation där det finns barn från tidigare förhållanden kan situationen bli särskilt känslig, inte minst när det gäller bostaden.

ANNONS
ANNONS

Utan planering finns en risk att den efterlevande partnern tvingas sälja sitt hem för att lösa ut arvet.

Frågan om kontroll över arvet är central i många familjer med särkullbarn. Möjligheten att påverka finns, men är begränsad.

Som en genomgång av arvsregler visar har arvingar i Sverige en stark laglig rätt till sitt arv, vilket gör att du inte fullt ut kan bestämma vad som händer med pengarna efter din död.

Särkullbarn har rätt att få ut arvet direkt

I Sverige är arvsrätten tydligt reglerad. Särkullbarn, alltså barn från tidigare relationer, har en annan ställning än gemensamma barn enligt en artikel hos Dagens Nyheter.

Till skillnad från gemensamma barn, som oftast får vänta på sitt arv tills båda föräldrarna har gått bort, har särkullbarn rätt att få ut sitt arv direkt när en förälder avlider.

Det innebär att den efterlevande partnern kan behöva betala ut arvet. Särkullbarn kan dock välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande, men det är alltid barnets eget beslut.

ANNONS

Bostaden blir ofta den stora utmaningen

Utmaningen uppstår när en stor del av tillgångarna finns bundna i bostaden.

ANNONS

Vid ett dödsfall görs först en bodelning där tillgångar och skulder fördelas mellan makarna. Därefter fördelas arvet.

Om det finns både gemensamma barn och särkullbarn delas arvet mellan dem. Den efterlevande partnern kan behålla den del som tillhör de gemensamma barnen, medan särkullbarnet har rätt att få ut sin andel direkt.

I praktiken innebär det att arvet ska betalas ut i pengar.

Värdet avgör – inte vem som bor kvar

Många tror att det handlar om att dela själva bostaden. I praktiken är det värdet som avgör.

Arvslotten beräknas utifrån bostadens marknadsvärde, minus lån och kostnader, som om bostaden skulle säljas.

För den som vill bo kvar kan det bli en ekonomisk utmaning. Om det saknas likvida medel, eller om särkullbarnet vill få ut sitt arv direkt, kan det bli svårt att lösa situationen utan att sälja bostaden.

Planering kan göra stor skillnad

Det finns flera sätt att minska risken. Genom att skriva testamente går det att begränsa arvet till laglotten, vilket innebär att en del av arvet kan skjutas upp till senare.

ANNONS

En annan möjlighet är att använda livförsäkring för att skapa likviditet. Genom att rikta ersättningen till den efterlevande partnern kan pengar finnas tillgängliga för att lösa ut arvet.

Finansinspektionen lyfter i sin konsumentvägledning att försäkringar ofta används just för att skapa ekonomisk trygghet vid dödsfall.

Ekonomin avgör hur det slutar

Arvsfrågor handlar inte bara om juridik, utan också om ekonomi.

I många fall avgör hushållets ekonomiska marginaler om det går att bo kvar eller inte. Har man andra tillgångar eller möjlighet att låna kan situationen lösas utan försäljning.

För den som vill undvika osäkerhet längre fram är det därför viktigt att se över både juridik och ekonomi i god tid.

Missa inte:

Vägglössen ökar i Sverige – här har de ökat mest – E55

Här betalar svenskar mest per kvadratmeter – trots färre köp – E55

ANNONS
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS