I E55 Studio diskuterades den snabbt växande amerikanska statsskulden och vad den kan innebära för världsekonomin. Gäst i studion var David Ingnäs, ekonomijournalist på Dagens PS, som förklarade varför utvecklingen oroar ekonomer, och hur den kan påverka även Sverige.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
I E55 Studio diskuterades den senaste läsarundersökningen från Realtid, som visar att förtroendet för USA som handelspartner faller kraftigt. Gäst i studion var Edvard Lundkvist, chefredaktör på Realtid, som kommenterade resultaten och vad de kan betyda för svenska företag och Europas relation till USA. Enligt undersökningen uppger över 90 procent av de tillfrågade att deras …
Det är fortsatt tvära kast på marknaden. I Sydkorea har börsen rasat tvåsiffrigt på några dagar samtidigt som Mellanösternkonflikten skakat energimarknaden. Samtidigt går Stockholmsbörsen starkt, utdelningssäsongen närmar sig och en helt annan fråga seglar upp som möjlig valvinnare: Arbetstid. I veckans Börsbarometern resonerar David Ingnäs och Edvard Lundkvist om vad som egentligen styr marknaden just …
Svenskar arbetar mer än sina nordiska grannar men tjänar samtidigt mindre. Den kombinationen väcker frågor om arbetslivet i Sverige och om debatten om kortare arbetstid. Realtids chefredaktör Edvard Lundkvist menar att frågan kan bli en av de stora stridsfrågorna framöver. “Vi jobbar mest i Norden och tjänar ändå minst. Det borde väcka en större diskussion”, …
Under 1980- och 90-talen var LO:s ledare några av landets mest synliga maktspelare. Namn som Stig Malm och Wanja Lundby-Wedin satte ofta tonen i samhällsdebatten. I dag är det betydligt tystare kring Landsorganisationen. Men LO:s ordförande Johan Lindholm menar att facket fortfarande spelar en central roll i svensk politik och arbetsmarknad. “LO syns och hörs. …
Storbankernas miljardvinster väcker varje år starka reaktioner i Sverige. Kritiken kommer från både politiker och debattörer som menar att bankerna tjänar för mycket pengar. Men enligt Dagens PS ekonomijournalist David Ingnäs kan perspektivet behöva ändras. I ett nytt avsnitt av E55 Studio argumenterar han för att bankernas vinster inte bara är något att irritera sig …
Statsskulden i USA fortsätter att öka i snabb takt, och prognoserna framåt pekar på att räntekostnaderna kan bli en av de största utgiftsposterna i den amerikanska statsbudgeten.
“Det är ganska horribla siffror när man sätter sig in i statistiken.”
Den amerikanska statsskulden har länge varit hög, men utvecklingen de senaste åren har gått särskilt snabbt.
Sedan 2021 har räntekostnaderna på statsskulden fördubblats som andel av BNP. Det innebär att en allt större del av statens resurser går till att betala ränta på tidigare lån.
Om utvecklingen fortsätter i samma takt kan situationen bli ännu mer dramatisk framöver.
Enligt vissa prognoser kan var fjärde skattekrona i USA år 2036 gå till att betala räntor på statsskulden.
Än mer anmärkningsvärda är de längre prognoserna.
Om trenden håller i sig kan räntebetalningarna runt år 2047 bli den enskilt största posten i den amerikanska statsbudgeten.
Det skulle innebära att kostnaderna för räntor överstiger stora program som sjukvård och sociala satsningar.
“Det blir nästan svårt att ta in hur stora siffror det handlar om.”
Mer från E55 Studio: Experten: Svenskar jobbar mest i Norden men tjänar minst
Det kan vara frestande att se USA:s statsskuld som ett amerikanskt problem. Men i en global ekonomi riskerar utvecklingen att få konsekvenser långt utanför landets gränser.
Riksbanken har tidigare pekat på att ökande amerikansk skuld kan få så kallade spridningseffekter.
En möjlig konsekvens är att svenska räntor pressas upp, eftersom globala räntor ofta påverkas av utvecklingen i USA.
Det kan också påverka valutamarknaden.
En starkare krona kan exempelvis gynna svenska konsumenter när de reser utomlands, men samtidigt skapa problem för exportföretag.
En annan effekt kan bli att mindre kapital finns tillgängligt i de globala finansmarknaderna.
När allt större resurser går till att finansiera statsskulder kan det innebära att mindre pengar investeras i exempelvis aktiemarknaden.
Det skulle i sin tur kunna påverka börsutvecklingen.
“Det kan helt enkelt finnas mindre pengar i det finansiella systemet att investera.”
Trots återkommande politiska diskussioner har ingen amerikansk administration de senaste åren lyckats vända skuldutvecklingen.
Prognoserna som cirkulerar bygger inte på extrema krisscenarier utan på att utvecklingen fortsätter ungefär i samma takt som i dag.
En avgörande faktor framöver blir därför hur stark den amerikanska ekonomin fortsätter att vara – och vilka politiska åtgärder som tas.
“Man får hoppas att ekonomin fortsätter att gå starkt så att USA har möjlighet att bromsa utvecklingen.”
Läs mer: Hjärnforskaren: Så håller du hjärnan skarp efter 60 – E55
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Extrautrustad med smarta funktioner och nya detaljer. Elegant och modernt uttryck med ett omfattande exteriörpaket. Läs mer om ID.4 Pro Sweden Olympic Edition här!
