Vallöften avgör ofta hur människor röstar, men vad händer när löftena ska bli verklighet? I ett samtal i Almedalen reflekterar Stefan Engeseth och Jörgen Wahl över politikens leveransproblem, väljarnas förväntningar och om vallöften borde granskas mer som affärsplaner i en startup.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
I Almedalens myller, bland seminarier, samtal och politiska utspel, återkommer Stefan Engeseth och Jörgen Wahl till en fråga som berör alla väljare: Vad betyder egentligen ett vallöfte?
För Wahl handlar vallöften inte bara om formuleringar i en valrörelse. De är också ett slags målbild för vart samhället ska ta vägen och vad väljarna kan förvänta sig av dem de röstar på.
”För mig handlar det lite om att man sätter upp en ambition, man sätter mål, man är på väg någonstans under några år”, säger Jörgen Wahl.
Han jämför med näringslivet, där mål, uppföljning och kvalitet över tid är centrala delar av arbetet. Ett löfte måste inte bara låta bra när det presenteras. Det måste också kunna genomföras, finansieras och följas upp.
”Vi alla vill ju att de vi röstar på gör verklighet av våra ambitioner och våra önskningar”, säger han.
Läs mer: Idén som väckte debatt: Gör om Almedalen till en nationell workshop – E55
Samtalet sker i Visby, där kyrkklockor, folkmyller och politiska möten skapar en särskild inramning. Wahl beskriver Almedalen som en plats där tempot visserligen är högt, men där det också finns utrymme för samtal som annars sällan hinns med.
”Almedalen tycker jag är en väldigt fin plats om man använder det för eftertanke och för intressanta samtal och också kunna lyssna på varandra”, säger han.
För Engeseth blir Almedalen nästan ett kollektivt samtal i mer avslappnad form. Här möts politiker, företagare, opinionsbildare och medborgare på ett sätt som skiljer sig från den vanliga politiska vardagen. Frågan är om samma miljö också kan användas för att granska politiska idéer djupare.
En av samtalets mest konkreta jämförelser handlar om startupvärlden.
Engeseth frågar om vallöften kan liknas vid en startup. Wahl är försiktig med jämförelsen eftersom offentlig sektor och näringsliv har olika uppdrag. Vård, skola, polis och omsorg kan inte behandlas som vanliga affärsidéer.
Ändå ser han något användbart i tanken.
”Frågan är om de här vallöftena skulle klara av ett finansieringsmöte. Skulle vi få finansiering för våra vallöften om det vore en privat startup?”
Poängen är inte att politik ska bli företagande. Poängen är att ett vallöfte, precis som en affärsplan, borde tåla frågor om resurser, tid, ansvar, risker och långsiktig hållbarhet.
”Skulle de långsiktigt vara trovärdiga?” frågar Wahl.
I valrörelser finns ett starkt tryck på att vara tydlig, konkret och säljbar. Väljare vill veta vad politiken betyder för deras vardag. Partierna svarar ofta med löften om mer pengar i plånboken, kortare vårdköer, stärkt trygghet eller sänkta kostnader.
Engeseth beskriver det som att väljaren nästan uppmanas att swisha sin röst mot ett konkret löfte.
Wahl menar att det är här politiken riskerar att bli för kortsiktig. Ett löfte kan låta bra i stunden, men frågan är vad det betyder om tio eller femton år.
”Jag har en känsla av att det är väldigt mycket snabba puckar och snabba löften som känns bra just nu”, säger han.
Han lyfter klimatfrågan som exempel. Nästan alla är överens om att klimatet är viktigt, men åtgärder måste bedömas långsiktigt. En reform kan se bra ut i dag, men få oväntade konsekvenser längre fram.
Samtalet landar i att politiken skulle vinna på en tydligare metodik för hur vallöften följs upp.
I en startup granskas planen noggrant. Vilka är målen? Vilka nyckeltal ska följas? Vem ska göra jobbet? Hur ser finansieringen ut? Vilka partners behövs? Vilka risker finns?
Wahl menar att något liknande borde kunna utvecklas även för politiken.
”Det finns utrymme för att utveckla en metodik för den politiska modellen”, säger han.
Det skulle kunna göra det lättare för väljare att förstå vad de faktiskt röstar på och hur partiernas löften ska bli verklighet. En sådan modell skulle också kunna hjälpa medier och medborgare att följa upp politiken mer objektivt över tid.
Engeseth jämför med en kund som beställer något på nätet. Om leveransen kommer flera år senare är risken stor att kunden knappt minns vad som beställdes.
På samma sätt kan vallöften försvinna ur väljarnas minne under en mandatperiod. Partierna har blivit bättre på att visa vad de levererat, men själva modellen kan fortfarande bli tydligare.
”Om jag inte kommer ihåg vad de hade för vallöften så är det något som skevar i själva modellen”, säger Engeseth.
Han resonerar kring om vallöften skulle kunna registreras och följas digitalt på ett mer överskådligt sätt. Då skulle väljare, medier och samhällsaktörer enklare kunna se vad som lovats, vad som genomförts och vad som återstår.
Wahl betonar att jämförelsen med startupvärlden har gränser. Ett företag kan byta riktning snabbt, sluta med olönsamma produkter eller avveckla verksamheter. Politik påverkar människors liv, trygghet och grundläggande samhällsfunktioner.
Därför är uppdraget mer komplext.
Men just komplexiteten gör behovet av långsiktighet ännu större. När politiska löften rör skola, vård, polis, klimat eller infrastruktur måste genomförandet tåla mer än en valrörelses tempo.
”Vi måste ha en stringens och en stabilitet i det”, säger Wahl.
Samtalet blir också en kritik av ett politiskt och medialt system där mycket kretsar kring nästa utspel. Nya förslag lanseras, kommenteras och ersätts snabbt av nästa nyhet.
Wahl menar att den logiken riskerar att försvaga förtroendet. Om löften blir för många, för snabba eller för svåra att följa upp blir det svårare för väljarna att bedöma vad som faktiskt händer.
Det är också därför han efterlyser mer struktur. Inte mindre politik, utan bättre koppling mellan idé, beslut och leverans.
”Vi vill få verkstad utav det och vi vill kunna se det på riktigt”, säger han.
I slutändan handlar diskussionen inte bara om vallöften. Den handlar om relationen mellan väljare och politiker.
När människor röstar investerar de förtroende. De gör det i hopp om att deras prioriteringar ska tas på allvar och omsättas i praktisk politik. Om löftena inte går att följa upp riskerar relationen att försvagas.
Därför väcker samtalet mellan Stefan Engeseth och Jörgen Wahl en större fråga: Borde politiken bli bättre på att visa sin arbetsplan, inte bara sin vision?
Kanske är nästa steg inte fler löften, utan tydligare sätt att förstå vilka löften som är genomförbara, vilka som är långsiktigt hållbara och vilka som mest fungerar som valrörelsens snabba rubriker.
Läs även: Kan tekniken föra väljare och politiker närmare varandra? – E55
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
