Börsen har återhämtat sig snabbt trots oro i Mellanöstern. Men bakom optimismen växer ett annat hot: Stigande kostnader för gödsel, diesel och svenskt jordbruk. Nu varnar Edvard Lundkvist och David Ingnäs för att nästa ekonomiska smäll kan komma från ett helt annat håll än investerare först trott.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Krig, börspsykologi och geopolitik brukar dominera rubrikerna när marknaden skakar. Men under ytan växer en annan, mer långsam kris fram. En kris som kan bli dyr för både hushåll, lantbrukare och svensk ekonomi.
E55 har tidigare rapporterat om hur svenska lantbrukare befinner sig i ett allt mer pressat läge, där stigande kostnader för insatsvaror som gödsel, energi och transporter urholkar lönsamheten. Samtidigt varnas det för att utvecklingen kan få direkta konsekvenser för konsumenterna i form av högre matpriser framöver. I artikeln Ny oro för matpriser – pressat läge för svenska lantbrukare beskrivs hur branschen riskerar att försvagas ytterligare om inte förutsättningarna förbättras.
I detta avsnitt av Börsbarometern pekar Realtids chefredaktör Edvard Lundkvist ut jordbruket som ett underskattat riskområde, samtidigt som Dagens PS ekonomijournalist David Ingnäs lyfter börsens långa motståndskraft och den svenska aktiemarknadens styrka.
”Efter en period av tvära kast, krigsoro och stigande oljepriser tycks marknaden ha bestämt sig för att blicka framåt igen.”
David Ingnäs beskriver ett sentimentsskifte där pessimismen börjat ge vika för något mer motståndskraftigt.
“Amerikanska börserna har varit upp tio dagar i rad”, konstaterar han, och menar att investerare allt oftare verkar välja att hålla fast vid sin långsiktiga tro på aktiemarknaden snarare än att reagera på varje ny krisrubrik.
Edvard Lundkvist ser samma rörelse, även om han betonar att den inte vilar på någon särskilt stark realpolitisk grund.
“Folk har på något sätt lite tröttnat på de här svängningarna”, säger han och fortsätter;
“Det har väl inte egentligen hänt någonting markant som säger att det här kommer lösa sig. Ändå tycks marknaden ha ställt in sig på att konflikten i Mellanöstern åtminstone inte kommer att eskalera på det sätt man tidigare fruktade.”
Samtidigt vill Lundkvist varna för att optimismen kan vara skör. Han pekar på att oljepriset under den senaste tiden stigit samtidigt som dollarn backat mot kronan, något han tolkar som ett tydligt tecken på ökad riskaptit.
“Det var första gången som jag har märkt att oljepriset gick upp kraftigt samtidigt som dollarn backade mot kronan”, säger han.
För honom signalerar det att marknaden inte längre automatiskt flyr från risk bara för att konfliktnivån höjs.
Men han är också tydlig med att det inte betyder att krisen är över.
“Tro inte för guds skull att det här är över än. Det här kan verkligen fortsätta”, säger han.
Enligt Lundkvist är USA:s väg ut ur konflikten fortfarande oklar, och just den osäkerheten kan mycket väl skapa nya ryck på marknaden framöver. Börsen kanske har lugnat sig, men geopolitiken är långt ifrån avklarad.
David Ingnäs lyfter i samtalet ett längre historiskt perspektiv, där börsens förmåga att överleva kriser nästan blir ett argument i sig. Han påminner om att Stockholmsbörsen har varit öppen i 163 år och att den, trots världskrig, finanskriser, pandemier och geopolitiska chocker, fortsatt att leverera positiv avkastning över tid.
“De 163 skälen är exakt så många år som Stockholmsbörsen har varit öppen”, säger han.
Han menar att det är just den historiska erfarenheten som gör att många investerare nu låter pengarna ligga kvar istället för att sälja i panik.
“Det här handlar om en tro på börsen på lång sikt”, säger Ingnäs.
Edvard Lundkvist fyller i med att marknaden gång på gång sett hur bolagen lyckats tjäna pengar ändå, även genom svåra perioder.
“Någonstans är det så att bolagen lyckas tjäna pengar ändå. Det visar på att det här med att gripas av panik kanske inte är rätt drag”, säger han.
När David Ingnäs ska välja sitt högtryck i avsnittet landar han i något betydligt mer strukturellt än bara en börsuppgång: Själva den svenska aktiemarknaden. Han beskriver Sverige som ett av de länder där sparande, digital handel och ägande blivit både tillgängligt och folkligt, något som i sin tur bidragit till börsens styrka.
“Vi har ISK-konton som hela Europa tittar på avundsjukt”, säger han, och lyfter fram kombinationen av enkla sparformer, stark digitalisering och välfungerande plattformar som Avanza och Nordnet.
Samtidigt menar han att just den väl fungerande marknaden paradoxalt nog kan vara en orsak till att intresseorganisationer som Aktiespararna minskat i betydelse jämfört med förr.
“Mitt högtryck idag är den väl fungerande svenska aktiemarknaden”, säger Ingnäs.
Avsnittets verkliga lågtryck kommer dock inte från Mellanöstern, tullar eller räntor, utan från det svenska jordbruket. Edvard Lundkvist skiftar ton när han beskriver hur en mer långsam och mindre uppmärksammad kris håller på att byggas upp. Det handlar om beroendet av diesel, konstgödsel och importerade insatsvaror i ett läge där leveranskedjorna åter pressas av krig och geopolitisk oro.
“En lite besvärlig långvarig kris kopplat till kriget i Mellanöstern tonar upp sig inom jordbruket”, säger han.
Trots att Sverige ofta lyfts fram som mindre beroende av fossila bränslen än andra länder, menar han att jordbruket är ett tydligt undantag.
“Elektrifieringen är långt fram. Alltså långt borta. Det ligger längre fram. Det är jordbruket. Där är exponeringen mot dieselpriser fortfarande stor, samtidigt som tillgången på konstgödsel blivit mer osäker och betydligt dyrare”, säger Lundkvist.
Lundkvist beskriver hur han pratat med en bonde som berättat att en av Sveriges största grossister för konstgödsel tillfälligt tvingats stänga för köp eftersom man inte kunnat säkra leveranser. Just när behovet är som störst blir tillgången svagast.
“Det är nu det behövs. Det är nu man vill ut och gödsla”, säger han. Om bönder inte får tag i tillräckligt med gödsel kommer skördarna senare under året att bli mindre, vilket i sin tur kan leda till både högre matpriser och sämre lönsamhet i näringen.
Det här är enligt Lundkvist inte bara ett “bondeproblem”, utan något som kan slå brett genom hela ekonomin.
“Det här är en fråga för alla, eftersom vi alla äter.” Han pekar på risken för en ond spiral där pressade lantbrukare lägger ner, vilket gör Sverige ännu mer beroende av import och därmed ännu mer sårbart nästa gång en global kris slår till.
David Ingnäs fångar upp poängen med en formulering som knyter ihop stad och land på ett sätt som nog sällan görs i börssamtal.
“Även maten på tallriken runt Stureplan är beroende av gödsel vi importerar”, säger han. Det blir en träffsäker påminnelse om att börs, inflation, geopolitik och jordbruk inte är separata världar, utan delar av samma system.
Lundkvist utvecklar resonemanget och konstaterar att Sverige redan är extremt beroende av import i livsmedelssystemet, samtidigt som ambitionen länge varit att öka självförsörjningsgraden. Om kostnaderna för svenskt jordbruk fortsätter att stiga snabbare än lönsamheten riskerar resultatet att bli det motsatta.
“Vi vill inte vara så beroende av omvärlden. Men nu kommer vi bli det ändå, eftersom det kommer bli ännu dyrare med svenskt”, säger han.
Börsbarometern brukar kretsa kring aktier, sektorer och marknadstrender, men i det här avsnittet blir det extra tydligt hur börsen i slutänden alltid hänger ihop med den verkliga ekonomin. David Ingnäs visar varför investerare fortfarande tror på börsen, trots återkommande kriser. Edvard Lundkvist påminner samtidigt om att nästa svenska ekonomiska problem mycket väl kan börja långt från finansmarknaden, i jordbruksmaskiner, dieselpumpar och gödseldepåer.
Läs även: Miljardstöden nobbas – därför säger industrin nej till klimatomställningen – E55
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
