54 procent befarar tunnare plånbok vid maktskifte – ny mätning inför valet

54 procent av höginkomsttagarna tror på sämre privatekonomi vid ett maktskifte. En ny Sifo-mätning visar stora skillnader mellan väljargrupper inför valet 2026. Foto: Emil Kalibradov/Unsplash

Sandra Sahlén

Uppdaterad: 25 aug. 2026Publicerad: 25 aug. 2026

Hur mycket pengar som blir kvar i plånboken efter valet oroar väljarna på helt olika sätt. I en ny Sifo-undersökning tror 54 procent i den högsta inkomstgruppen att den egna ekonomin skulle försämras om C, MP, S och V tar över regeringsmakten. Bland dem med lägst inkomster är bilden nästan den motsatta.

ANNONS

Privatekonomin kan få betydelse när svenskarna går till valurnorna den 13 september. En undersökning från Swedbank och Sparbankerna som E55 nyligen rapporterade om visar att 58 procent tycker att privatekonomiska frågor är ganska eller mycket viktiga när de väljer parti. Bland väljare mellan 65 och 74 år pekar 46 procent ut högre pensioner som den viktigaste privatekonomiska frågan.

Nu ger en ny undersökning ytterligare en bild av hur plånboken spelar in inför valet. Den här gången har Sifo, på uppdrag av privatekonomitjänsten uScore, frågat hur människor tror att deras egen ekonomi skulle påverkas av två olika regeringsalternativ.

Stor skillnad mellan regeringsalternativen

Sett till samtliga tillfrågade tror 21 procent att den egna ekonomin skulle bli bättre om KD, L, M och SD fortsätter styra. 17 procent tror att den skulle försämras.

När deltagarna i stället får ta ställning till ett regeringsalternativ bestående av C, MP, S och V tror 15 procent på en förbättring. 35 procent räknar med att privatekonomin skulle bli sämre.

Så tror väljarna att privatekonomin påverkas	KD, L, M, SD	C, MP, S, V
Mycket bättre	6 %	4 %
Något bättre	15 %	11 %
Ungefär som i dag	46 %	32 %
Något sämre	10 %	16 %
Mycket sämre	7 %	19 %
Vet ej	16 %	18 %

Källa: Sifo/uScore

Resultatet ska inte läsas som en prognos över vad som faktiskt händer med hushållens ekonomi efter valet. Undersökningen mäter vad väljarna själva tror kommer att hända med den egna privatekonomin.

ANNONS

54 procent bland höginkomsttagarna

De största skillnaderna syns när svaren delas upp efter inkomst. Bland personer med en månadsinkomst på upp till 22 000 kronor tror 17 procent att ekonomin skulle försämras om C, MP, S och V tar över regeringsmakten. Bland gruppen med högst inkomster är motsvarande andel 54 procent.

ANNONS

Med ett fortsatt Tidöstyre vänds mönstret. Då tror 40 procent i den lägsta inkomstgruppen på försämrad privatekonomi, jämfört med endast 4 procent i den högsta inkomstgruppen.

”Ju mer man tjänar desto mer oroar man sig för hur ett maktskifte kan påverka plånboken”, säger Elenor Flodin, hushållsekonom på uScore.

Undersökningen förklarar inte varför grupperna gör så olika bedömningar. Det går därför inte att utifrån svaren slå fast vilka politiska förslag som ligger bakom skillnaderna.

Även åldern spelar roll

Skillnader finns också mellan åldersgrupperna. Vid ett fortsatt Tidöstyre tror 25 procent av de yngsta deltagarna att privatekonomin blir sämre. Bland personer mellan 50 och 64 år är motsvarande andel 13 procent.

Vid ett maktskifte är skillnaderna mellan åldrarna mindre. Mellan 33 och 39 procent i de olika åldersgrupperna tror då på en försämrad privatekonomi. I den äldsta gruppen är det dubbelt så många som räknar med en försämring vid ett maktskifte som vid fortsatt Tidöstyre.

Det ligger nära en av de stora ekonomiska frågorna inför valet: Hur partiernas förslag påverkar pension, skatt och hushållens ekonomi.

Ekonomiskt förtroende ger en annan bild

Sifo-undersökningen mäter väljarnas förväntningar på den egna plånboken. Det är inte samma sak som vilket parti väljarna tycker har bäst ekonomisk politik.

ANNONS

Den skillnaden är viktig. I Novus senaste mätning om partiernas sakfrågeägarskap fick väljarna i stället svara på vilket parti de anser har bäst politik inom olika områden. Undersökningen genomfördes mellan den 28 maj och 3 juni och besvarades av 1 361 personer.

De båda undersökningarna mäter alltså olika saker. Tillsammans visar de varför begreppet ”plånboksval” behöver användas med viss precision: En väljare kan ha förtroende för ett partis ekonomiska politik utan att tro att just den egna plånboken gynnas mest av den.

Undersökningen i korthet

Undersökningen genomfördes av Sifo på uppdrag av privatekonomitjänsten uScore mellan den 6 och 11 augusti 2026.

Antal deltagare: 1 077 personer
Ålder: 18–79 år
Metod: Sifos webbpanel
Urval: Panelen är riksrepresentativt rekryterad genom slumpmässiga urval och har ingen självrekrytering.

Källor: uScore/Sifo: Väljarna – De vinner plånboksvalet och Novus: Bästa parti i politiska sakfrågor juni 2026

Läs även: När hjälpen blir ekonomiskt våld – tecknen som är lätta att missa – E55

_ANNONS

ANNONS

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:

plånbok Privatekonomi Riksdagsval

Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

ANNONS