När hjälpen blir ekonomiskt våld – tecknen som är lätta att missa

Partner och vuxna barn pekas ut

Enligt rapporten är det framför allt partner och vuxna barn som utövar ekonomiskt våld mot äldre personer. Det kan handla om kontroll över pengar och konton, men också om att tvinga någon att skuldsätta sig eller stå för kostnader. Ekonomiskt våld kan dessutom vara en del av ett långvarigt våld i en nära relation.

Polisen beskriver ekonomiskt våld på liknande sätt: Kontroll av någons pengar, tvång till skuldsättning och kontroll över bland annat bank-id, mejl eller telefonnummer. Våldet kan utövas av en partner, men även av exempelvis vuxna barn eller andra personer i den utsattas närhet.

Det ekonomiska beroendet kan också ha byggts upp under många år. Rapporten lyfter särskilt kvinnor som efter ett liv med våld kan bära med sig konsekvenser i form av låg pension, skulder eller ekonomiskt beroende. Det kan i sin tur göra det svårare att lämna relationen.

Därför kan våldet vara svårt att upptäcka

Ett stort problem är att den som utsätts inte alltid själv beskriver situationen som våld. Skam och skuld kan spela in, liksom lojalitet med den person som utövar kontrollen.

Även för vård, omsorg och andra verksamheter kan problemen vara svåra att upptäcka. Rapporten beskriver hur yrkesverksamma kan sakna tid, rutiner, mandat eller en trygg miljö där frågor kan ställas. Digitalisering och fler kontakter via telefon och på distans kan göra det ännu svårare, eftersom det inte alltid går att veta om personen talar ostört.

”Vi behöver bryta den skam och tystnad som ofta omger ekonomiskt våld”, säger Johanna Simmons, överläkare och docent i geriatrik vid Linköpings universitet, i samband med att rapporten presenterades.

Problemet är alltså inte enbart att ekonomiskt våld är svårt för omgivningen att se. Det kan också vara svårt för den utsatta personen att berätta om situationen, särskilt när den som kontrollerar ekonomin är någon man står nära eller är beroende av.

Fem situationer att vara uppmärksam på

Det finns ingen enkel gräns där hjälp med ekonomin automatiskt övergår i ekonomiskt våld. Rapporten beskriver däremot flera former av kontroll och utnyttjande som är viktiga att känna igen.

Det kan exempelvis handla om att någon annan:

• tar kontroll över pension, konton eller e-legitimation
• använder fullmakter för att skaffa sig kontroll över ekonomin
• tvingar personen att ta lån eller stå för kostnader
• kontrollerar hur personen får använda sina egna pengar
• gör att personen av ekonomiska skäl tvingas avstå från vård eller omsorg.

Det centrala är alltså inte att en anhörig hjälper till. Frågan är vem som faktiskt har kontroll över pengarna och om personen själv har möjlighet att bestämma över sin ekonomi.

Stödet kan hamna mellan stolarna

När problemen väl upptäcks finns ytterligare en svårighet. Rapporten beskriver stödet som splittrat och svårt att navigera, där den utsatta personen ofta hänvisas vidare mellan olika aktörer.

Praktisk hjälp kan handla om att spärra en e-legitimation, reda ut skulder, ordna ett annat boende eller få kontakt med rätt instans. Forskarna pekar på behovet av tydligare ansvar, bättre rutiner och mer samordning mellan bland annat myndigheter, vård, omsorg, banker, rättsväsende och civilsamhälle.

Rapportens slutsats går därför längre än frågan om hur människor skyddar sina bankkonton. Ekonomiskt våld behöver enligt forskarna förstås som ett strukturellt problem där bland annat beroende, juridiska gråzoner och bristande samordning kan bidra till utsattheten.

Att känna igen ekonomiskt våld börjar med en viktig skillnad: Att hjälpa någon med ekonomin är inte samma sak som att ta kontroll över den.

Källor: Jämställdhetsmyndigheten: Ekonomiskt våld mot äldre personer i Sverige, Polisen: Våld i äldres relationer

Läs mer:
Svårlurad! Bankernas kampanj mot bedrägerier drar nu igång

Vårdskandal: Dement man utnyttjades – bidragsbedrägeri avslöjat